Det är tid för handling!

“Förberedelserna, beredskapen och förmågan inom hela totalförsvaret, både det militära och det civila försvaret, måste öka skyndsamt.” - så skrev försvarsberedningen i rapporten Kraftsamling i december 2023. Grunden för personalförsörjningen av det militära försvaret utgörs av de värnpliktiga. Det är unga kvinnor och män som kallas in till grundutbildning med stöd av lagen om totalförsvarsplikt – oavsett om de vill eller inte. Det är ungdomar som tvingas till en utbildning och isoleras både fysiskt och psykiskt från omvärlden, då får bl.a. relationer, högskoledrömmar och ekonomin lida. Det är inte en frivillig uppoffring. När du gör din plikt får du inte längre själv bestämma över din egen vardag eller fritid, du offrar stora delar av din frihet och ditt självbestämmande för Sverige. När staten använder sig av ett så inskränkande instrument som lagen om totalförsvarsplikt måste det ske legitimt. Legitimiteten börjar med att du som underkastas pliktlagen informeras om vad det innebär. Du som ska mönstra och kanske ska genomföra grundutbildning måste kunna räkna med att staten informerar dig om vad det är du ska göra, var du ska göra det och hur länge du är skyldig att göra det.  

Det är att anses som ett brott mot lagen om totalförsvarsplikt om det för den totalförsvarspliktige vid sin inskrivning inte informeras om i vilken befattning, utbildningslängd och vid vilka utbildningsorter som utbildningen huvudsakligen ska genomföras. Idag tvingas ungdomar medvetet att utbildas mot felaktigt beskrivna befattningar enbart för att Försvarsmakten söker en viss kravprofil (vissa fysiska och psykiska kvalifikationer uppmätta vid mönstring) och den befattningen råkar matcha med det förbanden önskar. Gruppchefer har skrivits in, när de i själva verket aldrig fanns en plan på att utbilda individerna till gruppchefer. Att systematiskt och medvetet plikta in svenska ungdomar mot befattningar som de aldrig ens planeras att utbildas mot är inte ett legitimt bruk av pliktlagen. Det är ett betrakta som ett svek mot alla Sveriges ungdomar som gör sin plikt när staten ljuger för dem enbart för att en viss kravprofil ska uppnås. 

Om värnpliktiga ska användas för att personalförsörja Försvarsmakten så är förtroendet för myndigheten en viktig förutsättning för att värnpliktiga ska välja att ta anställning. Inte minst är det en bidragande faktor till försvarsviljan.  När myndigheten medvetet ljuger byggs inte ett förtroende. Att ljuga för värnpliktiga kommer inte göra att fler vill ta anställning. Det är en förutsättning för hela Sveriges försvarsförmåga att den främsta rekryteringskällan har förtroende för den myndighet som ska försvara oss, vilket går förlorat om individen upplever sig blivit lurad.  

Att i ett myndighetsbeslut bli informerad om att du är skyldig att genomföra din värnplikt på Gotland, för att sedan bli ordersatt att tillbringa majoriteten av din utbildningstid i Skåne står inte i proportion till den integritetskränkning som plikten innebär. Vi i Pliktrådet har flertalet gånger träffat värnpliktiga som blivit ordersatta att utbildas på annan ort än den de delgivits - tekniker från Boden fick en vecka innan deras tekniska utbildning påbörjades reda på att de ska utbildas i Halmstad i flera månader. Dessa individer hade med lagen på sin sida kunnat vägra att genomföra utbildningen i Halmstad. Kombineras det med att fler ungdomar som inte vill genomföra sin grundutbildning kommer att behöva göra det blir det oerhört tydligt att Försvarsmaktens nuvarande förhållningsätt till lagen om totalförsvarsplikt ur denna aspekt inte är hållbar. 

När vi i Pliktrådet har pratat med Försvarsmakten är motargumentet att mönstringsprocessen är komplex och tar lång tid att förändra. Försvarsmakten behovsätter nämligen värnpliktiga nästan tre år innan utbildningen påbörjas och då behöver värnpliktiga ha en viss förståelse för att saker och ting kan komma att ändras. Grundutbildning med värnplikt är dessutom återinfört sedan 2017 och då har de rutiner för delgivning av information som fanns innan värnplikten lades vilande inte hunnit etableras till fullo. Dessutom kan inte all den information som den värnpliktige har rätt till delges skriftlig med de stödsystem som finns idag. Försvarsmakten menar att de gör så gott de kan och att vi i Pliktrådet behöver ha en förståelse för att informationsdelgivningen till de värnpliktiga inte kommer att fungera på några år. 

Det är sant att vi behöver ha en förståelse för att de rutiner som fanns innan värnplikten lades vilande inte till fullo har återetablerats, däremot blir det ytterst problematiskt när det är de rutiner som berör statens mest inskränkande instrument - pliktlagen. Försvarsmakten måste sluta aktivt kringgå den lagstiftning som finns. Försvarsmakten måste tillse att ungdomar får den information dem har rätt till. Det måste prioriteras. Ska staten tvinga ungdomar att genomföra en grundutbildning måste de få information om vilken krigsuppgift som de förväntas lösa, var utbildningen sker och under hur lång tid. Det ligger i individens intresse, men i förlängningen är det en angelägenhet för hela Sveriges försvar. 

Isak Andersson, Pliktrådet 25/3-2024