Pep-rapporten 2024 - Barn i låginkomstfamiljer riskerar sämre hälsa

Carolina Klüft, Kristina Sparreljung och Åse Henell

Endast tre procent av Sveriges barn och unga äter och rör sig och äter i enlighet med kostråd och rekommendationer. Och barn i familjer med låg inkomst har sämre möjligheter att äta bra mat och delta i idrottsaktiviteter. Det konstaterar Pep-rapporten 2024, som varnar för växande hälsoklyftor bland barn och unga i Sverige.

Barnkonventionen står fast att alla barn har rätt till ett aktivt och hälsosamt liv. Att hälsoklyftorna växer i ett land som Sverige är inte acceptabelt. För varje barn som inte får en hälsosam start i livet förlorar Sverige som nation den kraft vi behöver i framtiden, säger Carolina Klüft verksamhetschef på Generation Pep.

Pep-rapporten 2024 visar att endast två av tio av barn och unga kommer upp i den mängd fysisk aktivitet som rekommenderas. Och färre än vart tionde barn äter grönsaker, frukt och fisk enligt kostråden. Sammantaget är det är det bara tre procent av barnen som både rör sig i den utsträckning de behöver och äter enligt kostråden.

Pep-rapporten visar även att familjens ekonomiska förutsättningar påverkar barnens möjligheter att äta hälsosamt och röra på sig. Var tredje vårdnadshavare med låg inkomst har haft ekonomiska svårigheter med att betala barnens aktiviteter. 

På Majblomman möter vi barn i familjer som har inte har råd med det mest nödvändiga. En aktiv fritid är inte självklart för dem. Vi delar ut ekonomiskt stöd till allt från idrottsskor till terminsvgifter. Här måste samhället kraftsamla. Alla barn har rätt till en meningsfull fritid.  säger Åse Henell generalsekreterare på Majblommans riksförbund.

Även barnens möjlighet till hälsosamma matvanor påverkas av föräldrarnas ekonomi. Hela 13 procent av vårdnadshavarna med låg inkomst uppger att de har haft svårt att köpa näringsrik mat alla dagar i veckan. Sedan Pep-rapporten 2021 har andelen barn som äter fisk enligt rekommendationen minskat från 51 procent till 44 procent. Samma mönster syns även för frukt och grönt, där andelen barn och ungdomar som svarar att de ätit grönsaker varje dag den senaste veckan även ökar med vårdnadshavarens inkomstnivå.

Årets rapport visar att familjens ekonomi även påverkar många barns möjligheter till hälsosamma levnadsvanor. Nu krävs det att våra beslutsfattare agerar och tar fram en handlingsplan för hälsosamma matvanor som innehåller konkreta åtgärder som exempelvis sänkt moms på frukt och grönt, säger Kristina Sparreljung, Generalsekreterare på Hjärt-Lungfonden.

Pep-rapporten 2024 visar att:

•  Drygt 1 av 10 vårdnadshavare är oroliga för att familjens ekonomiska situation påverkar barnens behov eller mående.

• 1 av 3 vårdnadshavare med låg inkomst har haft ekonomiska svårigheter med att betala barnens aktiviteter.

• 2 av 10 barn vars vårdnadshavare har en låg inkomst är oroliga för sin familjs ekonomiska situation.

• Barn som är oroliga för familjens ekonomiska situation skattar sin generella hälsa som sämre än de barn som inte känner oro för familjens ekonomiska situation.

• 2 av 10 barn når rekommendationen om 60 minuters fysisk aktivitet per dag.

• 4 av 10 barn äter grönsaker varje dag och i genomsnitt äter de 260 gram grönsaker och frukt per dag.

• Knappt 1 av 10 barn äter grönsaker, frukt och fisk enligt kostråden.

• 5 av 10 barn vars vårdnadshavare har en låg inkomst går på en aktivitet på fritiden, medan 8 av 10 barn till vårdnadshavare med hög inkomst gör detsamma.

•  Ungefär hälften av alla barn tar sig aktivt till skolan eller förskolan. Andelen barn som cyklar till skolan ökar med vårdnadshavarens inkomstnivå.

• 3 procent av barn både rör på sig enligt rekommendationen samt äter enligt kostråden kopplat till frukt och grönsaker samt fisk.

Om Pep-rapporten
Pep-rapporten är en enkätundersökning bland barn och ungdomar i Sverige i åldrarna 4–17 år om hur de rör på sig, vad de äter och faktorer runt barnen som har samband med levnadsvanorna. Bakom undersökningen står Generation Pep och Pep-rapporten 2024 genomförs med stöd av Hjärt-Lungfonden. SOM-institutet vid Göteborgs Universitet har genomfört undersökningen. I årets rapport läggs ett extra fokus på ekonomiska förutsättningar varpå även Majblommans riksförbund funnits med som rådgivare i rapporten.