Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till bästa möjliga hälsa och så ser det inte ut i Sverige i dag. Vi har också ett folkhälsopolitiskt mål om att sluta hälsoklyftan inom en generation. Om vi ska kunna skapa ett samhälle med de bästa möjligheterna för barn och ungdomar att leva ett aktivt och hälsosamt liv behöver vi lyssna mer på barnens röster, säger Carolina Klüft, verksamhetschef Generation Pep.
I tre år har Barnkonventionen varit svensk lag, och artikel 24 i Barnkonventionen tydliggör att barn har rätt till bästa möjliga hälsa. Trots detta kan Pep-rapporten, som i år släpps för femte året i rad, se att barn och ungdomar fortfarande rör sig för lite och äter för lite av det kroppen mår bra av för att deras hälsa ska ses som bästa möjliga. Sedan lanseringen av Pep-rapporten år 2019 syns ingen utveckling, varken positiv eller negativ, för andelen barn som når rekommendationen för fysisk aktivitet eller för andelen som når kostråden.
Goda vanor för resten av livet skapas i barndomen. För att ge alla barn i Sverige lika rätt till ett hälsosamt liv behövs en nationell handlingsplan som innehåller åtgärdsförslag så som krav på större skolgårdar, stärkta regler gällande reklam för ohälsosam mat i offentliga utrymmen och matmiljöer runt skolor och andra platser barn rör sig på samt krav på hälsosam mat i skattefinansierade lokaler som sim- och idrottshallar, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Trenden med ökad skärmtid består
Den förändring som går att se under de fem år som Pep-rapporten genomförts är att barn och ungdomars skärmtid ökade under pandemin för att sedan stanna kvar på en hög nivå även efter pandemin. Från förra årets rapport tydliggjordes ett samband mellan mängden skärmtid och psykisk ohälsa. Barn och ungdomar som sitter allra mest framför en skärm skattar sin generella hälsa som sämre än barn som har lägre skärmtid. I årets undersökning framgår det även att själva aktiviteten på skärmen hänger ihop med måendet.
Pep-rapporten 2023 visar att:
- 2 av 10 barn och ungdomar når rekommendationen för fysisk aktivitet. Redan från fyra års ålder syns en skillnad mellan könen då en högre andel flickor inte når rekommendationen jämfört med pojkar.
- Endast hälften av barn och ungdomar går eller cyklar till skolan eller förskolan.
- 1 av 4 barn och ungdomar går inte på en organiserad fysisk aktivitet på fritiden. Andelen som går på en regelbunden aktivitet sjunker med vårdnadshavarens inkomstnivå.
- 3 av 10 tonåringar spenderar dagligen fem timmar eller mer utanför lektionstid stillasittande framför en skärm.
Om Pep-rapporten 2023
Pep-rapporten är en enkätundersökning om hur mycket svenska barn och ungdomar i åldrarna 4–17 år rör på sig, vad de äter och hur dessa faktorer runt omkring barnen hänger samman med levnadsvanorna. Bakom undersökningen står Generation Pep och Pep-rapporten 2023 genomförs med stöd av Hjärt-Lungfonden. SOM-institutet vid Göteborgs Universitet har genomfört undersökningen. Ambitionen är att Pep-rapporten ska kunna användas som ett verktyg för att både få ökad kunskap, och också få förståelse för var insatser bör riktas för att göra störst skillnad. I denna rapport sammanfattas de viktigaste insikterna från undersökningen som genomfördes under september till december 2022. Detaljerade resultat finns tillgängliga i en bilaga.
Generation Pep är en icke vinstdrivande organisation som arbetar för att sprida kunskap och skapa engagemang kring barn och ungdomars hälsa. Kronprinsessparet är initiativtagare till Generation Pep som tillsammans med aktörer från hela samhället vill driva ett ambitiöst och långsiktigt folkhälsoarbete med barn och unga i fokus. Läs mer på generationpep.se