Premiär på Jernbanan onsdag 27 september!

"Jernbanan" sätts upp på Västerbottensteatern i Skellefteå hösten 2023. Foto: Patrick Degerman

Vår efterlängtade uppsättning av Sara Lidmans "Jernbanan" har premiär i morgon onsdag 27/9 kl 19:00 på Scen 2 i Sara kulturhus. Föreställningen spelas i Skellefteå till  och med 2 november och därefter på turné i Umeå 8-12 nov och Sundsvall 16-18 nov.

Bobo Lundén regisserar återigen – efter succén med Musikanternas uttåg – och den musikdramatiska scenversionen är signerad Dag Thelander och Per Wickström, duon bakom bl a hyllade föreställningarna Trollkarlen från Chicago och Vansinnets historia.

– Mer än hälften av texten sjungs och vävs ihop av sju sjungande och berättande skådespelare på ett sätt som jag hoppas får Sara att le i sin himmel, berättar föreställningens regissör Bobo Lundén.

Handlingen utspelar sig åren kring 1894. I enskild cell på Långholmens fästning sitter Didrik Mårtensson från Lillvattnet. I många år var han sin hembygds hjälte: handelsföreståndare, ordförande i kommunalstämman och förkämpe för bygget av järnväg genom Norrland. Nu är allt det förbi. I ensamheten går han igenom hela historien igen, håller rättegång över sig själv för att bevisa sin oskuld. Runt honom trängs människorna som spelat avgörande roller i hans liv. Hustrun Anna-Stava, föräldrarna och syskonen, den underbare konsul Lidstedt, den livsfarliga Hagar och alla de andra. 

Dag Thelander om varför han tycker att berättelsen om "Jernbanan är intressant att plocka upp idag, och varför just på Västerbottensteatern:

- Min ingång i projektet var personlig och lustbetonad mer än politisk/analytisk, men det är klart att jag under arbetets gång sett paralleller mellan den exploatering av Norrland som Jernbanesviten handlar om (kring förra sekelskiftet) och dagens.
Jernbanans huvudperson, idealisten Didrik Mårtensson, drömmer om att hans by i Norrlands inland ska bli som stora världen. Han ser framför sig att när bara järnvägen är byggd och skogsexploateringen kommer igång ska Lillvattnet bli som Paris. Han inser inte att den koloniala kapitalismen kan komma åt skogen utan att rikedomarna kommer bygden till del. I detta finns förstås en läxa för dagens expansiva Norrlandsdrömmar, något som bl a serietecknaren Mats Jonsson och historikern Sverker Sörlin också skrivit om, säger Dag Thelander.

- Viktigast för mig är att säga att jag inte skrivit en bokstavlig dramatisering av hela eposet. Att kondensera 1500 sidor prosa till 2,5 timmes scenföreställning låter sig helt enkelt inte göras, och den intrikata dramaturgi som Sara Lidman arbetar med i sitt epos (där varje bok har sin båge och sina vändpunkter) låter sig inte heller överföras direkt när fem verk ska bli ett. Jag har därför förenklat, renodlat, slagit samman och ibland förändrat, stoffet på ett sätt som ibland gjort känts oerhört självsvåldigt och läskigt. Samtidigt har jag lutat mig mot tanken att det vi skapar är ett självständigt verk, och att vi, om det blir tillräckligt kul, i bästa fall kan locka fler att läsa Sara Lidmans böcker, säger Dag Thelander om vad publiken kan förvänta sig och vad för slags pjäs han har skrivit.