- Jag vill berätta om kvinnoliv och arbete. Om kvinnoliv som vi tidigare inte sett gestaltat. Vardagslivet och det strävsamma arbetet som heller inte setts som ett arbete trots att de som utförde det var proffs. Hemmafruarna utgjorde majoriteten av kvinnors sysselsättning på 50-talet och på två decennier förändrades det till att över 80% i stället förvärvsarbetade. Det är en väldigt spännande brytpunkt och utveckling, säger Johanna Salander som är föreställningens regissör.
I föreställningen blir vi inbjudna till Esters hem. Ett hem fullt av arbete och ensamhet men också många historier och funderingar om livet. Publiken sitter inom hemmets väggar som en del av inredningen och får betrakta arbetet och Ester i olika tider, på väldigt nära håll. Tre skådespelare kommer att gestalta Ester i tre olika åldrar - som 20-åring och nybliven mamma, som 40-åring och som gammal kvinna.
- Jag vill att arbetet ska få ta plats i gestaltningen, och de små och stora historierna. Här finns det konkreta livet av kakbak och kaffe, barnskrik och läggningar, tvätt som hängs och viks, golv som skuras, måltider som ska dukas och planeras men också oron för att räcka till, för att göra rätt och smärtan och lyckan i att tiden går, barn växer upp och livet förändras. Allt gestaltat i olika tidsplan och samtidigt på en och samma gång i samma rum - hemmet.
Dramatikern Camilla Blomqvist och regissören Johanna Salander har närmat sig pjäsen bland annat genom research och intervjuer kring folkhemstiden i Skellefteå.
- Så många oberättade kvinnoliv har passerat. Jag hoppas att den här föreställningen ska beröra och både vara igenkännande och skapa någon slags vördnad inför livet och kvinnors ofta osynliggjorda gärning. Vi har alla en mamma, mormor eller farmor som levt som hemmafru. Och några av oss har ju också själva levt som hemmafruar. Jag hoppas att "Handbok för husmödrar" ska skapa både igenkänning och aha-upplevelser. Och någon slags upprättelse och hyllning till alla de hemmafruar som jobbade så hårt med att ta hand om oss andra och hemmen, ofta på bekostnad av sin egen frihet och utrymme, avslutar Johanna.
Västerbottensteatern är regional länsteater i Västerbotten med säte i Skellefteå. Teatern är ett aktiebolag där ägarna består av Region Västerbotten (60%) och Skellefteå kommun (40%). Vår vision är att vi skall vara regionens stolthet och stadens kvartersteater. Vår verksamhetsidé är att vi genom scenkonst, underhållning, berättande, pedagogik och socialt engagemang vill göra Västerbotten till en ännu mer attraktiv plats att leva på. *** VÄSTERBOTTENSTEATERN producerar och spelar egna föreställningar i Skellefteå och på turné i regionen för målgrupper i alla åldrar. Under ett verksamhetsår spelas 300-400 föreställningar för ca 35 000 personer. Västerbottensteatern arrangerar dessutom gästspel med föreställningar, föreläsningar och andra evenemang, ofta med anknytning till aktuella samhällsfrågor. I den publika verksamheten ingår även avdelningarna UngHästen och Nordiskt Berättarcentrum. *** UNGHÄSTEN arbetar med en interaktiv metod, framför allt med barn och unga som målgrupp och med ett stort socialt engagemang. Föreställningarna är tänkta att engagera unga och ge dem kraft att våga ta ställning. Avdelningen erbjuder även interaktiv teater till företag som ett sätt att arbeta med organisationsutveckling.§ *** NORDISKT BERÄTTARCENTRUM: År 2018 fick Västerbottensteatern i uppdrag av Skellefteå kommun att etablera en ny avdelning på teatern - Nordiskt Berättarcentrum, som skall verka inom den nordiska berättarvärlden, men även med kontakter ute i Europa. Verksamhetsområden är berättande som; pedagogisk metod, socialt verktyg, bevarare, levandegörare och förmedlare av kulturarv, samt berättande som scenisk konstform. Verksamheten har förutom kommunalt stöd även projektstöd från Region Västerbotten och Statens Kulturråd.