New Public Management har förbättrat välfärden

 

 

I välfärdsdebatten påstås New Public Management (NPM) ha lett till försämringar av välfärden. Men många studier visar att NPM förbättrat kvaliteten i sjukvård, skola och äldreomsorg, enligt en rapport av Gabriel Heller-Sahlgren och Nima Sanandaji.

 

NPM är benämningen på en rad reformer sedan 1980-talet med syfte att förbättra effektiviteten i offentlig sektor, genom konkurrensutsättning, kundval och mål- och resultatstyrning. Kritiker som utredaren Per Molander menar att sådana näringslivsinspirerade metoder och privat drift inte lämpar sig i välfärden, och hänvisar ofta till teorier om marknadsmisslyckanden. Empiriska studier från Sverige och andra länder pekar dock på att NPM-reformer i flera fall har höjt kvaliteten.

 

– Den empiriska forskningen tyder inte på att NPM leder till sämre kvalitet i välfärden utan många studier ser i stället positiva effekter av NPM, säger Emanuel Örtengren, programansvarig för välfärd på Timbro.

 

Rapporten lyfter också fram avsaknaden av forskning som tyder på att tillitsbaserad styrning skulle ha positiva effekter och är att föredra framför NPM.

 

– Verkligheten kan inte jämföras med ett teoretiskt ideal som tillitsbaserad styrning. Det är därför anmärkningsvärt att det inte tycks finnas någon kvantitativ forskning som visar på att tillitsbaserad styrning som är det huvudsakliga alternativet till NPM skulle generera positiva effekter på välfärden, säger Emanuel Örtengren.

 

För att förbättra styrningen föreslår rapporten följande:

 

1. Mät kvalitet med robusta metoder och gör informationen tillgänglig

Forskning visar att bättre information höjer kvaliteten i välfärden. Genom att mäta bättre och mer skulle man kunna stärka dagens system. Det kräver mer fokus på sådant som förädlingsvärden i skolan och riskjusterade utfall i vården.

 

2. Ställ krav på utfall, inte processer

I dag ställs ofta hundratals krav på vad leverantörer i upphandlingar ska göra i form av processer. I skolan har Skolinspektionens metoder liknats vid ett paragrafrytteri, i stället för att ha ett bredare fokus på skolors kvalitet. Det vore klokare att fokusera på utfall i både upphandlingar och i inspektionssystem.

 

3. Säkerställ att utförare har incitament att upprätthålla kvalitet

Utförare som underpresterar ska inte kunna vinna framtida upphandlingar om de håller för låg kvalitet, även när det gäller utfall som inte har kontrakterats. Det kräver att man inte är för fyrkantig i vilka krav som ställs i upphandlingarna. Likaså fyller kontrollsystem – såsom Skolinspektionen – en roll här, just eftersom inspektioner möjliggör kontroll av kvalitet som är svår att kontraktera.

 

Läs rapporten "Effekter av New Public Management i välfärden – vad säger forskningen?" här.

Läs DN ledares reflektion kring rapporten här.

 

 

---

---