Många unga lämnar gymnasiet utan att ta examen. I betänkandet ”I mål – vägar vidare för att fler unga ska nå målen med sin gymnasieutbildning” (SOU 2022:34) framhålls behovet av ökad kunskap om utbildningsvägar, en utvecklad studie- och yrkesvägledning och riktade vägledningsinsatser. RIO ställer sig i ett yttrande till regeringen bakom dessa delar i betänkandet. Men vi motsätter oss bedömningen att det inte finns anledning att anslå medel för fler deltagare på folkhögskola.
– Antalet unga som söker sig till folkhögskolan kommer att öka, säger Olle Westberg, generalsekreterare för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO). Men en utbyggnad av folkhögskolan förutsätter en justering av anslaget. Att hänvisa till gamla tillfälliga utbildningsplatser det inte längre finns finansiering för håller inte.
Av betänkandet framgår att 28 procent av de som studerar på gymnasiet inte nått examen fem år efter studiernas början. För en genomsnittlig kull innebär det att omkring 28 000 personer lämnar gymnasieskolan utan examen. Vidare att det är förhållandevis få som kompletterar sin utbildning på komvux eller folkhögskola.
RIO framhåller i yttrandet att detta är ett problem även för samhället i stort. Sverige står inför stora utmaningar vad gäller kompetensförsörjning. En fullgjord gymnasieutbildning är nyckeln till arbetsmarknaden då arbetsgivare efterfrågar, men har svårt att hitta, utbildad arbetskraft.
– Det är därför särskilt alarmerande att de som är i störst behov av utbildning verkar bli fler, säger Olle Westberg. Dessutom att det är svårt att motivera dem till att gå vidare inom vuxenutbildningen.
Orsakerna till att många inte når målen med sina studier handlar bland annat om hur skolorna bedriver arbetet och bakgrundsfaktorer som innebär olika förutsättningar och behov som skolorna inte lyckas kompensera för.
Många som inte avslutat sina studier på gymnasiet lyckas dock bättre på folkhögskolan. En mycket stor andel av deltagarna studerar sedan vidare eller går direkt till arbete.
I yttrandet till regeringen visar RIO att när övriga skolan inte på ett tillräckligt sätt förmår kompensera för olika förutsättningar och behov är det bland annat just detta folkhögskolan gör. Utbildningsformen är en del av lösningen på många av orsakerna till det övriga utbildningssystemets brister.
– Vi saknar i betänkandet en närmare beskrivning av folkhögskolan, säger Olle Westberg. Utredningen har tyvärr haft ett begränsat uppdrag i att i första hand fokusera på gymnasiet och komvux. För att fler unga ska nå sina mål krävs att fler delar av det svenska utbildningssystemet involveras.
Kontaktperson:
Olle Westberg, generalsekreterare RIO
olle.westberg@sverigesfolkhogskolor.se
0708-164 145
På över 150 folkhögskolor runt om i landet möter tusentals deltagare varje år en annorlunda utbildningsform. Med en nyskapande syn på kunskap och bildning riktar sig folkhögskolan till vuxna. Folkhögskolan är steg till vidare studier, till arbete och till personlig utveckling.