Tolfte lägesrapporten om de samiska språken i Sverige

Barn öppnar väska med språkmaterial - Giellaskurppo. Foto: Mirja Lindberget.

Sametinget överlämnar nu den tolfte lägesrapporten över de samiska språken i Sverige till regeringen. Precis som tidigare påpekas att det fortfarande finns brister inom utbildningssystemet som påverkar barns och ungdomars möjligheter att tillägna sig och utveckla sitt samiska språk. Nya språkcentrum i norr är en glädjande nyhet.

Fler språkcentrum
Samiskt språkcentrum uppmärksammar i årets lägesrapport särskilt att regeringen

under året gjort en betydande förstärkning för minoritetspolitiken. Resursförstärkningen möjliggör öppnade av språkcentrum inom nordsamiskt och lulesamiskt/ pitesamiskt språkområde. Tidigare har Samiskt språkcentrum bara funnits i Tärnaby och Östersund.

– Det här kommer få positiv effekt på Sametingets arbete med tanke på att vi har i uppdrag att leda det samiska språkarbetet och att utveckla de samiska språken till välmående språk som värdesätts i samhället, säger Ulla-Karin Sarri, språknämndens ordförande.

Utbildningssituationen
Sametinget har återkommande uppmärksammat att utbildning är en av de viktigaste faktorerna för att  stärka och främja de samiska språken. I årets Lägesrapport beskrivs  förslaget till handlingsprogram för bevarande av de samiska språken som Sametinget utarbetade under 2020 som bereds vid Regeringskansliet. Sametinget har fått signaler och haft dialog med berörd departementet om prioriteringar fortgår. I den processen finns det fortfarande brister och behov som identifierats inom utbildningssystemet som påverkar de samiska språkens situation. Samiskt språkcentrum konstaterar att det dröjer innan de samiska föräldrarna får utbildningsalternativ så att samiska barn och elever får möjlighet att utveckla samiska till ett levande språk genom skolan.    

Gränsöverskridande samarbete
I årets rapport uppmärksammas även det ökade språkliga gränsöverskridande samarbetet mellan sametingen Sverige, Norge och Finland som omfattar språknormering, språkvård och Giellavahkku (Språkveckan) som 2021 arrangerades för tredje året i rad. Ett viktigt framtida samarbetsområde är det internationella urfolksspråkdecenniet IDIL 2022–2032 som kommer att innebära en utveckling för de samiska språken utifrån teman som Språkteknologi och Barns och ungas språk.  

– Det språkliga gränsöverskridande samarbetet innebär ökad samhörighet mellan samiska språkanvändare och det blir naturligt med språkaktiviteter över nationsgränserna, säger Ingegerd Vannar, arbetsledare för Samiskt språkcentrum.

Länk till rapport

För mer information:

Ingegerd Vannar, arbetsledare på Samiskt språkcentrum, tel. 0980-780 29

Ulla-Karin Sarri, Sametingets språknämndsordförande. E-post: ulla-karin.sarri@sametinget.se

Bakgrund:

Språklagen (SFS 2009:600) trädde i kraft den 1 juli 2009 och Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk trädde i kraft i januari 2010 och Sametinget fick i uppdrag att initiera och etablera Samiskt språkcentrum i Tärnaby och Östersund. 2019 förstärktes minoritetspolitiken ytterligare genom lagändringar.

Sametinget ska, enligt regleringsbrevet, bidra till det samiska språkets användning och ställning i samhället, framförallt i de traditionellt samiska områdena. Språkcentrums mål är att främja och stimulera till ökad användning av de samiska språken, stärka de samiska talarna, utveckla metoder för språkrevitalisering samt verka för att synliggöra och öka statusen för de samiska språken. Det är Sametingets språknämnd som är ansvarig för Sametingets språkarbete och som fastställer politiska prioriteringar.

Sametinget och Länsstyrelsen har i uppdrag att följa upp hur lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:724) tillämpas av kommuner och förvaltningsmyndigheter. Länsstyrelsen och Sametinget ska återrapportera uppdragen i en gemensam rapport. Sametinget ska också lämna en lägesrapport om situationen för de samiska språken. Samiskt språkcentrum har utarbetat lägesrapporten som beskriver nuläget för de samiska språken i Sverige.