Omslaget till Mika Pohjolas avhandling *Musiklärarstudenter i kläm mellan passion och pragmatism*. En mångfärgad kompass omgiven av ord som passion, identitet, kreativitet och arbetsliv illustrerar de olika riktningar och avvägningar som bliv...Hur påverkas den musikaliska passionen när man utbildar sig till musiklärare? En ny avhandling från Kungl. Musikhögskolan visar hur musiklärarstudenter försöker förena sitt eget musicerande med utbildningens krav och förväntningarna på det framtida yrket. För vissa blir lärarrollen en naturlig förlängning av den musikaliska identiteten, medan andra upplever en konflikt mellan sina konstnärliga ambitioner och yrkeslivets villkor.
I avhandlingen Musiklärarstudenter i kläm mellan passion och pragmatism – Om musikalisk verksamhet och det kommande yrket undersöker doktoranden Mika Pohjola hur blivande musiklärare utvecklar sin yrkesidentitet och vad som händer med deras motivation under utbildningen.
Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 13 musiklärarstudenter och visar hur deras förhållande till musicerandet förändras när de närmar sig läraryrket.
För många blivande musiklärare innebär utbildningen en omställning. Från miljöer där det egna musicerandet ofta står i centrum möter de en utbildning och ett framtida yrke med pedagogiska, akademiska och praktiska krav.
Mika Pohjolas forskning visar att studenterna hanterar denna förändring på olika sätt. För vissa uppstår en spänning mellan identiteten som musiker och den framväxande lärarrollen. Andra hittar sätt att förena de båda och ser hur de kan berika varandra.
En återkommande erfarenhet bland studenterna är att det egna musicerandet ibland får stå tillbaka för teoretiska och pedagogiska studier. Även om studenterna ser värdet av dessa delar av utbildningen kan ett minskat utrymme för musicerande påverka motivationen.
När studenterna upplever att de inte får tillräckligt med utrymme för sitt eget musicerande riskerar motivationen för utbildningen att sjunka, säger Mika Pohjola.
Studien visar att det egna musicerandet har en central betydelse för studenternas musikaliska identitet och välbefinnande. Det är inte enbart något de ägnar sig åt vid sidan av utbildningen, utan en viktig del av deras utveckling som blivande lärare.
Musicerandet utgör grunden för studenternas musikaliska identitet och välbefinnande. Den musikaliska och den pedagogiska kunskapen går inte att separera från varandra. Därför behöver båda utvecklas under utbildningen, säger Mika Pohjola.
Resultaten väcker frågor om hur musiklärarutbildningar kan skapa förutsättningar för studenter att fortsätta utvecklas som musiker parallellt med att de tillägnar sig pedagogiska kunskaper.
Mika Pohjola lyfter också betydelsen av lärarens eget välbefinnande och musikaliska trygghet.
Det är inte bara elevens välbefinnande som är viktigt, utan också den blivande lärarens. Det är till fördel för eleverna om läraren känner sig trygg i sitt eget musicerande, säger han.
Samtidigt visar forskningen att passion för musik och ett pragmatiskt förhållningssätt till yrkeslivet inte behöver stå i konflikt med varandra.
För vissa studenter innebär läraryrket en möjlighet till stabil försörjning och långsiktiga förutsättningar att fortsätta musicera, även om det sker i andra former än de ursprungligen föreställt sig.
– Passion och pragmatism behöver inte vara motsatser. Jag skulle säga att de inte bara stärker varandra utan också möjliggör varandra. Passionen för musik behövs för att vilja genomföra en musiklärarutbildning, samtidigt som ett arbete kan ge förutsättningar att fortsätta ägna sig åt musiken, säger Mika Pohjola.
Resultaten väcker frågor om hur musiklärarutbildningar kan stödja studenternas motivation och utvecklingen av en hållbar yrkesidentitet.
Avhandlingen belyser betydelsen av utbildningens organisation, pedagogiska arbetssätt och sociala miljöer för hur studenterna ser på sig själva och sitt framtida yrke.
Forskningen ger därmed kunskap som är relevant för utvecklingen av musiklärarutbildningar och för diskussionen om hur blivande lärare kan förena sitt musikaliska engagemang med ett långsiktigt hållbart arbetsliv.
Titel: Musiklärarstudenter i kläm mellan passion och pragmatism – Om musikalisk verksamhet och det kommande yrket
Doktorand: Mika Pohjola, Kungl. Musikhögskolan/Lunds universitet
Examinerande lärosäte: Lunds universitet
Datum och plats:
Fredag 27 november kl 13, Nathan Milsteinsalen, Kungl. Musikhögskolan, Stockholm
Presskontakt: Cecilia Österholm cecilia.osterholm@kmh.se
Mika Pohjola finns tillgänglig för intervjuer inför disputationen.
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm (KMH) utbildar musiker och musiklärare på högsta internationella nivå. KMH verkar med anor från 1771 det musikaliska arvet förvaltas i samklang med en ständig utveckling framåt. Vi utbildar cirka 1300 studenter om året inom bland annat folkmusik, jazz, klassisk musik, dirigering, komposition, musik- och medieproduktion samt olika lärarutbildningar med inriktning musik. Vi har ett särskilt uppdrag att ge utbildningar i orkester- och kördirigering, elektroakustisk komposition och pianostämning. På musikhögskolan bedrivs även konstnärlig och vetenskaplig forskning. Med vår forskarutbildning utbildar vi bland annat i musikterapi och deltar i omfattande konstnärliga och pedagogiska forsknings- och utvecklingsprojekt i Sverige och internationellt. Med 350-400 egna konserter och andra evenemang varje år är KMH en av Stockholms större konsertarrangörer
