Neurobarometern 2024

Med bara några dagar kvar till Almedalsveckan lanserar vi Neurobarometern som mäter neurosjukvården ur ett patientperspektiv. Vår medlemsundersökning blottar kända brister och fångar upp oroande trender, men visar också att vården är ojämlik över landet. Missa inte vår aktion i Almedalen och prova din lycka i Stora vårdlotteriet, som avslöjar hur din bostadsort kan avgöra vilken neurosjukvård du kan förvänta dig!

Den svenska vården är hårt belastad av ansträngd ekonomi, neddragningar och brist på personal. Personer med kronisk sjukdom, som neurologiska diagnoser riskerar att drabbas hårt när vården som en konsekvens av situationen tvingas till svåra etiska prioriteringar.

”Redan nu hör vi läkare uttrycka risken för att patienter med svåra neurologiska diagnoser kan komma att nedprioriteras, och för de med svår sjukdom skapar det stor oro och rädsla att bli utan vård”, säger Lise Lidbäck, Neuroförbundets ordförande. ”Mot bakgrund av de redan stora bristerna och ojämlikheten inom neurosjukvården är situationen oacceptabel.”

Vid neurologiska tillstånd kan inte vikten av tidig diagnos och behandling nog betonas, de är förutsättningar för att kunna bromsa aggressiva sjukdomsförlopp.

”När dessa absoluta förutsättningar hotas, riskerar fler personer att bli svårt sjuka, vilket inte bara drabbar individen utan också den redan hårt belastade vården och på sikt samhällsekonomin”, fortsätter Lise Lidbäck.

Drygt 3000 medlemmar i Neuroförbundet har svarar på frågor om hur de upplever sin vårdsituation. Resultaten är nedslående och visar att neurosjukvården strider mot både Hälso- och sjukvårdslagen och Patientlagen, inklusive Vårdgarantin. Situationen strider dessutom mot FN.s funktionsrättskonvention.

Resultaten av Neurobarometern avslöjar bland annat följande oroande trender:

• 2 av 10 personer har aldrig kontakt med neurolog trots behov. En fördubbling sedan år 2019.
• Allt fler får vänta mer än ett år från läkarbesök till korrekt diagnos. Detta trots att vi vet att tidig diagnos ger bättre prognos.
• Allt fler får vänta mer än ett år från läkarbesök till korrekt diagnos. Detta trots att vi vet att tidig diagnos ger bättre prognos.
• Nära 7 av 10 (67 %) uppger att de saknar neurologisk rehabilitering. En andel som ökat med 30 procent sedan 2019.
• Dessutom är vården ojämlik över landet. Skillnaden i väntetid på att få träffa en neurolog är stor, på vissa håll väntar du i 20 dagar och på andra håll 200 dagar.

”Nu ser vi fram emot en fortsatt dialog med berörda politiker kring vilka åtgärder som behövs, på både kort och lång sikt, gärna med början i Almedalen, avslutar Lise Lidbäck.

Missa inte Neuroförbundets aktion i samarbete med Svenska Neurologföreningen i Almedalen:

Jämlik neurosjukvård ska vara en rättighet - inte ett lotteri

Onsdagen den 26 juni, kl15-16 Donners plats.

Lyssna också på seminariet om den spännande utredningen av hälso- och sjukvårdens framtida huvudmannaskap, där vi är medarrangörer.

Statlig eller delvis statlig vård, hur påverkar det patienters möjligheter att söka och få vård?

Onsdagen den 26 juni, kl 9-10, Folkhälsodalen

Ta del av Neurobarometern 24