Vill Adelsohn Liljeroth och Björling sälja ut svensk film- och tevepolitik?

Sverige har liksom 126 andra länder anslutit sig till Unescokonventionen om kulturell mångfald och förbundit sig att skydda den i förhållande till internationella frihandelsavtal. Detta åtagande verkar den svenska regeringen nu vara beredd att bryta emot.

Den 14 juni träffas EUs handelsministrar för att ta ställning i frågan om EUs förhandlingsmandat inför det kommande frihandelsavtalet med USA. 

Med röstetalet 391 för och 191 mot har EU-parlamentet tagit tydlig ställning för att undanta den kulturella och audiovisuella sektorn, d v s film, teve och tjänster som Netflix och Voddler, från det kommande frihandelsavtalet mellan EU och USA.

Även 17 av EUs 27 kulturministrar har uttryckt att de vill undanta dessa sektorer.

Men kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth och handelsminister Ewa Björling vill förbehålla sig rätten att kunna förhandla bort delar av den nationella kulturpolitikens självständighet i relationen till USA. 

Den svenska regeringens hållning riskerar därmed att försvåra för Sverige och EUs medlemsländer att utveckla sin egen nationella filmpolitik och att införa nya stimulans- och stödåtgärder för den audiovisuella sektorn på i första hand det digitala området. Ett framtida svenskt filmavtal eller en framtida svensk audiovisuell politik på nya digitala områden kan komma att behöva förhålla sig till eventuella åtaganden inom ramen för frihandelsavtalet.

KLYS har därför i brev till statsministern, handelsministern och kulturministern vädjat till den svenska regeringen att ta tydlig ställning för den kulturella mångfalden i Europa genom att verka för att såväl den kulturella som den audiovisuella sektorn helt undantas från frihandelsförhandlingarna. 

Vi har också vid möten på kultur- och utrikesdepartementen bett om ett klargörande om varför regeringen vill inkludera den audiovisuella sektorn och vad de tror sig kunna vinna med det. Vi har inte fått något tillfredsställande svar. KLYS menar att om EU ska frångå den princip som man haft ända sedan 1999 om att kultur och audiovisuell sektor ska undantas från frihandelsavtal, måste man ha tungt vägande skäl. Några sådana skäl har varken EU eller den svenska regeringen redovisat. Regeringen har inte heller presenterat någon analys av vad ett inkluderande av den audiovisuella sektorn i frihandelsavtalet med USA kan få för konsekvenser för svensk del.

KLYS uppmanar nu regeringen att förtydliga sin hållning och ställer frågan direkt till kulturministern och handelsministern: Varför inkludera svensk kultur i form av film, TV och annan audiovisuell produktion i de kommande frihandelsförhandlingarna?

Mats Söderlund

Ordförande KLYS