Varför ska maten på restaurang kosta mer?

Debattartikel, Expressen, december 2025

Mellan 1996 och 2012 var momsen på mat olika beroende på om man åt maten på restaurang eller köpte den i butik. För restaurangbranschen innebar detta mycket besvär och stora kostnader tills momsen till slut harmoniserades för 13 år sedan. 

Våren 2026 står restaurangerna inför samma situation när Tidöregeringen återinför olika momssatser på mat: sex procent om en köttbulle köps i butik och tolv procent om den äts på lokal.

Att momssatserna på mat nu åter hamnar på olika nivåer kommer att få stora konsekvenser för arbetstillfällen på restauranger över hela landet. Restaurangbranschen är en verklig jobb- och integrationsmotor som anställer många unga och utrikes födda. Ungefär var fjärde svensk har någon gång jobbat inom besöksnäringen och erfarenhet från vår bransch minskar risken för framtida arbetslöshet.

När maten på moms harmoniserades 2013 bidrog det enligt myndigheternas utvärderingar till en ökning av sysselsättningen till mellan 6 000–11 000 heltidstjänster, varav en stor del gick till de grupper som har det svårast på arbetsmarknaden. I en tid med hög arbetslöshet är det en effekt som bör tas till vara – inte motverkas.

En differentierad moms kommer att kraftigt snedvrida konkurrensen mellan butiker och restauranger, och digitala plattformar, livsmedelsbutiker och hemarbete premieras. När lunchen på restaurang blir relativt dyrare jämfört med andra alternativ drabbar det en bransch som redan i dag är under stor press. 

Sedan 2023 har restaurangnäringen sett återkommande konkursrekord, med i snitt 87 konkurser per månad. De senaste åren har präglats av skattehöjningar, kraftigt stigande inköpspriser, historiskt höga lönepåslag och stora hyreshöjningar, samtidigt som gästerna har tvingats hålla hårdare i sina plånböcker. Ovanpå allt detta läggs nu alltså den relativa prishöjningen, förutsatt att momssänkningen får genomslag i handeln.

Dubbla momssatser kommer även att leda till komplicerade avvägningar och gränsdragningsproblem. Ett exempel är när gästerna beställer takeaway och ändå sätter sig i restaurangen och äter. Ett annat exempel är catering, där det blir sex procent moms om maten levereras vid dörren, men tolv procent moms om cateringpersonalen stannar kvar och lägger upp maten. Detta ökar naturligtvis risken avsevärt för skattefel och skattebortfall. Enligt tidigare uppskattningar kommer detta att kosta skattebetalarna ytterligare minst 700 miljoner kronor.

Ett av de uttalade målen som regeringen satt upp är att förenkla för företagen och minska regelbördan. I stället skapar man nu ett massivt merarbete för mer än 25 500 restauranger. Med bara några månaders varsel måste hela branschen nu ställa om sina system och rutiner. 

Bara de ökade administrativa kostnaderna för omställningen beräknas till cirka 300 miljoner kronor för branschen. Pengar som hade kunnat användas till att skapa värde för gäster och samhälle. Och efter kostsamma investeringar måste dessutom allt återställas om två år om livsmedelsmomsen höjs igen.

Sammantaget skulle en återinförd särbeskattning vara en tung och komplicerad pålaga på en av landets mest arbetsintensiva näringar och hota både arbetstillfällen och tillväxt. I en tid då Sverige behöver fler växande företag, enklare regler, fler jobb och fler arbetade timmar är detta fel väg att gå. Det finns ett brett folkligt stöd för att inkludera mat serverad på restaurang i momssänkningen. 

En sänkning av momsen på köttbullar måste självklart omfatta alla köttbullar. 

Markus Aujalay, krögare
Tea Malmegård, krögare
Tommy Myllymäki, krögare
Albin Wessman, krögare
Fredrik Eriksson, krögare
Jennica Jonsson, vice vd Stureplansgruppen
Matilda Jackson, krögare