Utopi på prärien – skuldsatt men syndfri

Kollage: One of the faces/Upplandsmuseet

Den 15 november invigs Upplandsmuseets nya utställning Utopi på prärien – skuldsatt men syndfri.  I utställningen får besökarna ta del av den hisnande historien om hur bönder från västra Uppland på 1840-talet lämnade allt för att bygga sitt eget utopiska samhälle i USA– Bishop Hill.  

Besökaren får följa fem "erikjansare” från Torstuna och Österunda i Uppland och ta del av deras öde. Många bondefamiljer i den bygden var djupt skuldsatta efter en svår missväxt. De var också anhängare till Erik Jansson och valde att 1846 göra den riskfyllda resan över Atlanten.

Det är första gången som denna dramatiska episod i Upplands, Sveriges och USA:s historia berättas utifrån händelserna i profeten Erik Janssons hembygd med väckelse, religiösa konflikter, missväxt och ekonomisk kris, säger Marja Erikson som är chef för kulturmíljöavdelningen på museet och en av forskarna i ämnet.

Ekonomisk nedgång i Uppland gav god jordmån för andligt uppror
I Torstuna härad fanns en stor grupp välbärgade bönder. Deras liv hade sedan länge präglats av expansion och lyxkonsumtion. Men på 1820-talet var den odlingsbara marken slut, ekonomin blev sämre och befolkningstillväxten sjönk. Bönderna började ta lån och var så småningom indragna i en komplicerad skuldhärva.

Den evangeliskt lutherska kyrkan hade under lång tid genomsyrat hela det svenska samhället. Men nu ifrågasatte allt fler kyrkans auktoritet. Nya idéer spreds – om tro på individen, förnuftet, friheten och samhällsnyttan. Som ett alternativ till kyrkan växte en mer folklig religiositet fram i olika former, men utan någon präst som mellanhand.

En profet träder fram
Erik Jansson blev under 1840-talet frontfigur för en ny rörelse som förkunnade att den som tror på Gud blir syndfri. Erik Jansson attraherade stora skaror, framför allt i sin hembygd Torstuna och Österunda samt i Nora och Hälsingland.

Med kurs mot utopin
Efter våldsamma konflikter valde den allt mer radikala och extrema gruppen till slut att lämna landet och år 1846 gjorde det första fartyget den riskfyllda resan över Atlanten. Utanför Chicago började erikjansarna under sin profets ledning att bygga sitt eget utopiska samhälle som fick namnet Bishop Hill efter Erik Janssons födelseort Biskopskulla i Uppland. Mellan 1846 och 1855 anslöt sig ca 2000 anhängare till det nya samhälle som skulle gå ett dramatiskt öde till mötes.

Utställning byggd på ny forskning
Utopi på prärien – skuldsatt men syndfri är en produktion av Upplandsmuseet.

I grunden handlar den här utställningen om existensiella frågor och vi hoppas att den uppmuntrar till tankar och diskussioner om hur man vill leva sitt liv och vad man är beredd att offra för det.  Människorna som vi berättar om här reste till USA innan den stora emigrationsvågen kom igång och de visste inte vad som väntade dem. De lämnade sitt tidigare liv för sin tro och övertygelse, säger utställningsproducent Maria Ljunggren.

Utställningen visar nya perspektiv på erikjansarnas bakgrund och utvandring och baseras på ny forskning av Upplandsmuseets forskare FD Marja Erikson och docent Iréne Flygare samt docent Cecilia Wejryd, Uppsala universitet. Bishop Hill-sällskapet har lånat ut bildmaterial.