Många slöjdar i en digital tid

Skarvsöm

Att spinna garn eller tälja ett redskap är sällan nödvändigt för att klara vardagen. Ändå ägnar sig närmare hälften av Sveriges invånare åt hemslöjd någon gång per år, som social hobby, nytta eller för psykisk hälsa, Slöjden lever vidare som praktisk kunskap och kulturarv. För första gången firas den nationella Hemslöjdens dag 5 september även på Upplandsmuseet.

Att arbeta med händerna har varit en självklar del av människors vardag i århundraden.  Föremål har tillverkats, lagats och återbrukats utifrån behov, tillgång till material och den kunskap som funnits i lokalsamhället. I dag behöver vi kanske inte längre kunna spinna garn, tälja ett redskap eller laga ett plagg för att klara vardagen, ändå har slöjden ett stort värde.

”Slöjd är både händer, huvud och hjärta. När vi slöjdar använder vi kunskap som människor har utvecklat och fört vidare under generationer, samtidigt som vi själva är med och utvecklar den vidare.” säger Marie Fagerlind, hemslöjdskonsulent på Upplandsmuseet.

Ett hållbart sätt att skapa

Slöjdens popularitet handlar också om vår tids stora frågor kring konsumtion och hållbarhet. Att laga, återbruka och göra om i stället för att köpa nytt är en del av slöjdens grundidé. Den som lär sig att förstå ett material får också en stark relation till de saker som omger oss. Att sticka om en tröja, laga ett plagg eller skapa något nytt av material som redan finns är små handlingar men de kan förändra hur vi ser på konsumtion och resurser. Samtidigt är slöjd långt ifrån en nostalgisk sysselsättning. Traditionella tekniker används och utvecklas av människor i dag, och nya idéer växer fram ur gamla kunskaper. Statistik från Kulturfakta visar också hur utbrett intresset är: under 2021 ägnade sig närmare hälften av Sveriges befolkning åt hemslöjd någon gång under året, och ungefär en av tio slöjdade varje vecka.

Kunskapen går att prova

Den 5 september fylls Upplandsmuseet av slöjd, hantverk och skaparglädje. På Hemslöjdens dag får besökare prova olika tekniker, lära sig mer om slöjdens betydelse och kanske upptäcka en ny hobby.

”Slöjd är ett sätt att förstå vår historia med händerna” säger Ville Sundborn, avdelningschef på Upplandsmuseet.

Hemslöjdens dag arrangeras varje år den första lördagen i september på initiativ av Hemslöjdens riksförbund och lokala hemslöjdsföreningar. I år arrangeras dagen för första gången på Upplandsmuseet, i samarbete med Uppsala hemslöjdsförening. Under eftermiddagen kan besökarna prova på bland annat luffarslöjd, knyppling, nåltovning, stickning och att göra snoddar. Den som har kört fast i sin stickning kan dessutom ta med sitt projekt till museets stickakut och få hjälp av erfarna slöjdare.
I en särskild workshop får deltagarna lära sig skarvsöm, en sömnadsteknik där olikfärgade tygbitar sys samman till geometriska mönster. Under ledning av slöjdaren Klara Nero får deltagarna skapa en egen nåldyna – helt utan förkunskaper.

Dagen inleds också med en visning av Upplandsmuseets utställning UPP-LEV! Tid, tankar och ting i Uppland, där slöjden och slöjdaren står i centrum. Här berättar Marie Fagerlind om hur hantverket har präglat människors liv och om varför slöjdkunskapen fortfarande är relevant idag.

Fakta om Hemslöjdens dag på Upplandsmuseet

Datum: 5 september
Tid: Klockan 13.00 till 16.30
Plats: Upplandsmuseet
Arrangörer: Upplandsmuseet och Uppsala hemslöjdsförening
Åldrar: Aktiviteter från 7 år. Barn deltar tillsammans med en vuxen. Workshopen i skarvsöm passar från 12 år.