Fotoutställningen "I fotografiets tid" visas på Upplandsmuseet 7 februari – 16 augusti 2020
Utställningen tar med oss på en resa i Sápmi och i fotografiets historia. Här visas fotografier från 1863–2010. Den tittar närmare på förhållandet mellan fotografi, kultur, makt och identitet. Vem fotograferade Sápmi – när och för vilka syften?
"I fotografiets tid" bygger främst på en samling unika bilder efter läraren och amatörfotografen Rolf Ärnström (1914-1997).
Ärnström, som ursprungligen kom från Uppsala, började arbeta som lärare till Lannavaara sameskola år 1942, och stannade i området i sex år. Med sin nyinköpta småbildskamera började han utforska sin nya miljö och eleverna i småskolan blev Rolfs viktigaste motiv. Fördelen med småbildskameran var att han kunde ta med den överallt och fånga ögonblicken på att långt mer realistiskt sätt än bilderna från fotografiets barndom.
Med sin avslappnade och närmast familjära stil berättar bilderna små historier ur barnens vardag i ett tradionellt renskötselsamhälle, i skolan, i leken och i naturen.
”Det är otroligt kul att pappas bilder ska visas i hans hemstad Uppsala, så på sätt o vis kommer bilderna hem nu” säger Gunnar Ärnström, Rolfs son.
De mer än 70 år gamla bilderna är en fantastisk bildskatt, motivmässigt och inte minst utifrån sättet det är fotograferade på, ett sätt som visar en djup respekt för människorna och den kultur de respekterar.
” Rolfs bilder är unika, eftersom de är tagna av en person som inte var same själv men som länge levde bland samer och därför har hans bilder både ett utifrån och inifrån perspektiv och vi är mycket glada över att de ska visas upp för publiken i Uppsala,” säger Eva Forsgren från den samiska föreningen i Uppsala.
I mycket stark kontrast till Rolfs bilder står några fotografier tagna under expeditioner till Sápmi 1868 och 1871 som leddes av Gustaf von Düben (1822–1892), professor i anatomi i Stockholm och en av de främsta representanterna för vetenskaplig rasforskning.
Lotten von Düben följde med som fotograf på sin makes resor. Porträtten, fotograferade efter ett bestämt schema, skulle utgöra ett vetenskapligt komplement till skallmätningar och insamlingen av kranier som var ett av expeditionens syften. Men fältarbetet resulterade även i den första etnografiska beskrivningen på svenska om samisk kultur: Om Lappland och lapparne, utgiven 1873.
I en avslutande sekvens förflyttar vi oss till dagens verklighet på samma platser som Ärnström en gång skildrade, för att undersöka vilken verkan dessa bilder kan ha 70 år efter att de blev tagna – som minnesmaterial och för reflexioner kring samisk identitet i dag.
Utställningen på Upplandsmuseet är ett samarbetsprojekt mellan Norges arktiske universitetsmuseum, Uppsala kommun och den samiska föreningen i Uppsala.
Bilagda pressfoton kan fritt användas med hänvisning till:
Foto: Rolf Ärnström ©Norges arktiske universitetsmuseum
Upplandsmuseet är länsmuseum för Uppsala län med ca 60 anställda vi har en bred kompetens med experter inom arkeologi, forskning, hemslöjd, samlingar, utställning, pedagogik och kulturmiljö. Tillsammans vill vi berätta hela historien om människorna i Uppland! Vårt uppdrag är att värna om och spegla en levande och engagerande kulturhistoria som ställer frågor om nutid och framtid. Vår verksamhet finns på många platser i vår region. I Akademikvarnen, vårt museum mitt i Uppsala visar vi utställningar, har program och visningar. Professorsvåningen i Walmstedtska gården är en bevarad kulturhistorisk stadsmiljö från 1800-talet där vi har visningar och program. Friluftsmuseet Disagården i Gamla Uppsala visar hur bönder levde på den uppländska landsbygden under 1800talet