500 år sedan Långfredagsslaget i Uppsala

Rekonstruktionsmålning av Långfredagsslaget 1520 av Þórhallur Þráinsson.

För 500 år sedan, på långfredagen 1520 stod ett av Sveriges blodigaste slag i Uppsala.
Här drabbade danskar och svenskar samman i det vi kallar Långfredagsslaget. Slaget var den sista stora striden i en långdragen konflikt om kungamakten i Sverige.

På den ena sidan fanns Sten Sture d.y. och på den andra sidan den danske kungen Kristian II. Kristian hade även stöd av den avsatta ärkebiskopen Gustav Trolle. År 1520 hade konflikten urartat efter ett flertal slag och gisslantagande av svenska adelsmän.

I början av januari 1520 möttes Sten Stures bondehär de danska trupperna på sjön Åsundens is utanför Bogesund. Sten Sture skadades och dog under hemfärden mot Stockholm. I mars 1520 slöts ett avtal mellan det svenska rådet och de danska befälhavarna som innebar att Kristian II hyllades som kung i Sverige mot att han gav amnesti för Sten Stures anhängare.

Kristina Gyllenstierna, Sten Stures änka vägrade dock att ge upp och hon tog över ledarskapet för motståndet mot Kristian II. Hon och hennes anhängare kontrollerade fortfarande Stockholm och viktiga svenska slott och hon ville inte se Kristian som kung i Sverige. Men snaran drogs åt och de danska trupperna var beredda att inta Stockholm. Danskarna befann sig i april 1520 i Uppsala, medan svenska trupper samlades i Västerås med understöd från Dalarna och Stockholm.

På Långfredagens morgon, den 6 april, gick svenskarna till anfall mot de danska styrkorna som fanns i Uppsala. Tidpunkten var väl vald. Man räknade med att de danska befälhavarna befann sig i kyrkan på mässa och att deras trupper var oförberedda. Svenskarna anföll staden från nordväst, väster och söder, men vi vet inte exakt var slaget stod.

Danskarnas styrkor utgjordes till stor del av inhyrda yrkessoldater, så kallade landsknektar. De kom från Brandenburg, Pommern, Sachsen, Skottland och Frankrike och de slogs sida vid sida med beridna danska adelstrupper. De var skickliga och fruktade på slagfältet men sågs ofta av sin samtid som ogudaktiga män som dödade för pengar.

Svenskarnas styrkor var så kallade bondesoldater, alltså soldater som enligt lag inkallades vid behov eller vid försvar av det egna landskapet. Bondesoldaternas skicklighet i strid varierade, men de hade stora framgångar när de själva kunde välja terräng.

Långfredagen 1520 bjöd på ett kraftigt snöfall som ställde till det för danskarna som till en början hade svårt att organisera sig. Eldvapnen krånglade och hästarna halkade. Svenskarna fick ett övertag och försökte inta ärkebiskopsgården och domkyrkan, som hölls av Gustav Trolles manskap. Svenskarna utnyttjade också övertaget till att plundra staden. Men krigslyckan vändes till nederlag och när kvällen kom stod danskarna som segrare. Uppskattningsvis deltog 4000 -7000 man i striden.

På påskafton 1520 vaknade Uppsalas befolkning, som vid tiden utgjordes av drygt 2000 personer till jämmer och död. Det sägs att danskarna förlorade 2000 man och att förlusterna på den svenska sidan var ännu större.

Minnet av slaget bleknade så småningom bort och hamnade delvis i skuggan av dramatiken kring Stockholms blodbad som utspelades under hösten senare samma år.

Men som alla arkeologer vet finns historien under marken. Långfredagsslaget blev påtaglig i maj 2001 när Upplandsmuseets arkeologer blev kontaktade av polisen. Anledningen var att en grävmaskinist hittat ben när en gångväg skulle breddas i Slottsbacken. Vid den första besiktningen hittades en stor mängd ben, men inget helt skelett. Ingen känd gravplats fanns i Slottsbacken och en analys gav en grov datering till 1500-talet. Snart väcktes tanken att det var soldater från Långfredagsslaget vi hittat.

För att bekräfta att det var skelett efter Långfredagsslaget gjordes en arkeologisk undersökning i augusti 2001 och man kunde konstatera att det fanns flera massgravar med soldater från Långfredagsslaget i slottsbacken.  

Långfredagen för 500 år sedan torde varit den längsta fredagen i Uppsalas historia.

”Vill du veta mer? Upplandsmuseet håller nu stängt pga coronautbrottet och vi satsar därför på digitala upplevelser för alla som är intresserade av Upplands kulturhistoria. Det finns både en film och ett blogginlägg om Långfredagsslaget och mycket annat som t ex filmade visningar av museets utställningar. All information om detta finns på museets hemsida”, säger Katja Jahn, kommunikatör på Upplandsmuseet