Socialdemokraterna missbrukar utnämningsmakten

Regeringen Löfven har rekryterat flera socialdemokrater som chefer för tunga myndigheter utan att motivera utnämningarna. Det bryter mot grundlagens bestämmelser och FN:s konvention mot korruption. I en ny rapport skriver Adam Danieli om hur Socialdemokraterna missbrukar utnämningsmakten. Rapporten presenterades på DN:s debattsida.

I rapporten har Adam Danieli gått igenom samtliga av regeringens utnämningar mellan åren 2014 – 2020. Nästan var fjärde utnämnd myndighetschef, 40 av 173, har varit politiker. Av dem har 22 varit socialdemokrater. Tar vi hänsyn till skillnad i myndigheternas storlek har dock 90 procent av alla statliga tjänstemän som fått en ex-politiker som högsta chef fått en socialdemokrat. 

Sveriges statsförvaltning är självständig och opolitisk. Utnämningsmakten är viktig för att upprätthålla meritokrati och förtroende för statsförvaltningen. Det regleras därför i grundlagen att regeringen utser statens högsta tjänstemän och att vid beslut om statliga anställningar ”ska avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet”. Men det har inte regeringen Löfven respekterat. 

- Vad den här rapporten visar är att socialdemokraterna har missbrukat sin makt att utnämna tjänstemän. Man har valt att sätta lojala medarbetare och aktiva i partiet på opolitiska poster, och har gjort det helt utan transparens eller möjlighet till granskning, säger rapportförfattaren Adam Danieli. 

Regeringen Löfvens utnämningar har dessutom präglats av obefintlig transparens. Regeringen har inte en enda gång motiverat valet av person. Ingen oberoende tillsättningsprocess har heller tillämpats. Många av de socialdemokrater som utnämns har inte ens sökt sina tjänster, utan rekryterats genom interna kanaler.

- Resultatet slår direkt mot tanken att den svenska staten är meritokratisk och att vi har självständiga myndigheter. Trots att grundlagen föreskriver att sakliga skäl och inte partifärg ska avgöra, har regeringen Löfven belönat de egna med statens ämbeten. Det strider även mot FN:s konvention mot korruption, som Sverige ratificerat, säger Adam Danieli.

I rapporten föreslås följande reformer:

1. Dagens grundlagsreglering kompletteras med ett krav på öppenhet i tillsättningar av offentliga tjänster. Det bör konkretiseras genom införande av bestämmelser om utlysning av vakanser och motivering av regeringens tillsättningsbeslut i lagen om offentlig anställning. 

2. En oberoende, permanent tjänstetillsättningsnämnd införs. Sådana finns i dag i ett stort antal europeiska länder. Nämnden ska ansvara för beredning av utnämningar av statens högsta opolitiska befattningar och lämna motiverade rekommendationer till regeringen. Den bör vara sammansatt av representanter från juristkåren, regeringen och allmänheten genom riksdagen, och ansvara för utlysningar och intresseanmälningar.

3. En granskningsfunktion införs. I dag kan en utnämning varken överprövas rättsligt eller av riksdagen. Det gör kravet på saklighet till en allmän rekommendation. För att sätta kraft bakom orden bör riksdagens konstitutionsutskott ges möjlighet att pröva om utnämningarna när det anser att det är påkallat. 

Läs rapporten här.

Läs debattartikeln i DN här.

---