Så ska Sverige få fler länder att prissätta sina utsläpp

Bara en femtedel av världens utsläpp har en prislapp. I en ny rapport av Ellen Gustafsson presenteras hur utsläpp prissätts globalt. Bland annat föreslås att villkora bistånd med att länder ska prissätta sina utsläpp. Rapporten presenteras på DN:s debattsida. 

Prissättning av koldioxid är den mest effektiva klimatåtgärden. Dessutom till en låg samhällsekonomisk kostnad. Sverige har världens högsta koldioxidskatt på 1200 kronor per ton utsläpp. Det är mycket högre än det globala genomsnittspriset på 26 kronor per ton.

Endast 4 procent av världens utsläpp har ett pris som Världsbanken bedömer är tillräckligt för att nå Parisavtalets mål. Utvecklingen går åt rätt håll men inte tillräckligt snabbt. 

– Det behöver bli mycket dyrare att smutsa ned atmosfären i hela världen. I Sverige har vi höga priser på koldioxid, men klimatet är ett globalt problem. Sverige måste göra mer för en effektiv klimatpolitik även utanför våra landsgränser, genom att göra pris på koldioxid till en svensk exportvara, säger Ellen Gustafsson, miljö- och klimatansvarig på Timbro.

– Sverige har lång erfarenhet av miljöskatter och är dessutom en betydande biståndsgivare i världen. Det borde utnyttjas för att få fler länder att sätta ett pris på koldioxid. Till exempel genom att villkora delar av biståndet för att få till en global klimatomställning, säger Ellen Gustafsson.

I rapporten föreslås följande reformer:

1. Myndigheter som Sida, Skatteverket och Energimyndigheten ska få i uppdrag att finansiera respektive bistå andra länder med teknisk assistans för att utforma och implementera marknadsbaserade styrmedel för prissättning av koldioxid.

2. Det bör införas en målsättning i det svenska biståndet om att fler länder ska prissätta koldioxid och ha tillräckligt höga priser på utsläpp för att ligga i linje med Parisavtalet.

3. Delar av utvecklingssamarbetet bör villkoras med att länder ska arbeta för att prissätta koldioxid, alternativt skärpa klimatpolitiken genom ett högre pris. Bistånd bör även öronmärkas i samma syfte. Villkor om skärpt klimatpolitik kan också ställas i bilaterala avtal utanför utvecklingssamarbetet.

Läs rapporten här.