Reformer för att lösa “läskrisen” – nytt briefing paper från Timbro

Sverige befinner sig inte i en generell läskris – problemet är att elever som inte pratar svenska i hemmet halkar efter. För att stänga läsgapet måste regeringen satsa på evidensbaserad skolpolitik. I ett nytt briefing paper från Timbro, som presenteras på SvD Debatt idag, lägger skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren fram tre reformer för ökad läsförståelse. 

Regeringen har beslutat att lagstadga bemannade skolbibliotek från 2025 för att främja läsförståelsen. Kostnaden påstås uppgå till strax under en halv miljard kronor per år, men lär sannolikt landa på över 2 miljarder kronor per år enligt SKR:s utbildingsberedning.

Sverige har dock ingen generell läskris. Elever med svenska som modersmål läser bättre än OECD-snittet. Försämringen i läsförståelse, som visas i den internationella undersökningen PIRLS, drivs nästan uteslutande av elever som inte talar svenska i hemmet. 

– Det är uppenbart att den nuvarande regeringen väljer en mer generell satsning med bristande evidens när fokus i stället bör vara att rikta resurserna till barn som inte har svenska som modersmål. Fokus borde vara att stänga läsgapet, säger Lovisa Lanryd, välfärdsansvarig på Timbro.

I rapporten presenteras tre förslag som med tydlig evidens i skolforskningen kan öka läsförståelsen. Förslagen är: En förändring av läsundervisningen till metoden “phonics”, smågruppsundervisning i tidiga åldrar, och skolmodellen “No-Excuses”. Modellen grundas i ett fokus på elevdisciplin och kunskaper. 

– Frågan vi nu måste ställa oss är hur vi hjälper de barn som inte talar svenska i hemmet. Mycket lite tyder på att svaret är en generell satsning på bemannade skolbibliotek. Regeringen borde ta inspiration av vår forskningsgenomgång, säger rapportförfattaren Gabriel Heller Sahlgren.

Läs rapporten här.

Läs debattartikeln här.