2022-12-19 09:28Pressmeddelande

Reformer för att dämpa inflationschocken

Den höga inflationen slår hårt mot hushåll och har sänkt svenskars reallöner så mycket att det kan ta fem till tio år att hämta igen tappet. Men det går att snabbt pressa tillbaka priserna. I en rapport som Stefan Fölster, docent i nationalekonomi, presenterar på DN Debatt lanseras flera förslag som skulle sänka priserna.

– I rapporten presenteras ett reformpaket som skulle kunna sänka konsumentpriserna med 14 procent. Förslagen handlar om att ta bort regleringar och avgifter som driver upp priserna i onödan. Det vore mycket bättre än regeringens och oppositionens försök att kompensera höjda priser med bidrag som bara lindrar för stunden, säger rapportförfattaren Stefan Fölster.

– Förslagen skulle särskilt gynna låginkomsttagare som måste lägga en större del av sina inkomster på energi, boende och livsmedel. Flera studier har påvisat samband mellan överreglering och fattigdom och ojämlikhet, fortsätter Stefan Fölster.

Reformpaketet består av fem områden:

1. Energi. Svenska energipriser har under lång tid drivits upp av olika avgifter och regleringar. Rapporten föreslår att de nya skatterna på värmeverk, kommunala avgifter för ansökningar och anmälningar om bergvärme och solceller, tillsammans med bygglovskraven för solceller, slopas. I stället för sänkta bränsleskatter avskaffas elskatten. Elproduktion görs till Riksintresse med snabbare tillståndstider. Effekten av reformerna beräknas sänka konsumentpriser med mer än 6 procent på några års sikt.

2. Livsmedel och livsstil. Under 2022 ser livsmedelspriserna ut att öka med ungefär 15 procent – vilket på ett år kostar 45 miljarder kronor extra för hushållen. Svenska livsmedelspriser är dessutom höga jämfört med länder som Tyskland eller Nederländerna, trots liknande löner. Konkurrensverket har bedömt att de svenska matpriserna kan bli minst fem procent lägre om konkurren­sen tillåts förbättras. Rapporten föreslår att Plan-­ och bygglagen ändras så att kommuner direkt måste tillgodose invånarnas intresse av en god konkurrens avseende dagligvaror, och att avgifter för kontrollen av livsmedelsbutiker inte överstiga vissa gränsvärden.

3. Miljö och klimat. Sveriges industri producerar i dag mindre än för 15 år sedan trots en god konjunktur, pandemin och en kronförsvagning på mer än 20 procent. För svenska konsumentpriser spelar miljö­ och klimatregleringar en ovanligt stor roll. Genom att avveckla flera kontraproduktiva miljöskatter och samtidigt omfördela till mer effektiva åtgärder skulle konsumentpriserna kunna sänkas med 1 procent.

4. Byggkostnader. Sverige sticker ut med sina höga byggkostnader. Det beror till stor del på att överregleringar, kommuners ovilja att planlägga mark och i att överklaganden försenar och fördyrar byggpro­cesser. Med förenklade regelverk skulle byggkostnaderna kunna sänkas med 15 procent och på sikt konsumentpriser med ungefär 6 procentenheter.

5. Arbetsmarknadsregleringar. Sverige har höga ingångslöner, vilket bidrar till att stora grupper stängs ute från arbetsmarknaden. Ingångslönerna sätts i Sverige inte i lag som de flesta länders minimilöner – utan i kollektivavtal. Politiken kan ändå sänka trösklarna med en ny lärlingsliknande anställningsform. Baserad på forskningen kan det sänka priser i vissa instegsbranscher och i slutändan sänka konsumentpriser med nästan 1 procentenhet.

Läs rapporten.
Läs DN Debatt.


Om Timbro

Timbro är Nordens främsta marknadsliberala tankesmedja. Sedan starten 1978 är uppdraget att långsiktigt bilda opinion för marknadsekonomi, fri företagsamhet, individuell frihet och ett öppet samhälle.