Ny rapport: Borgerlig splittring i EU-politiken

De borgerliga partiernas tillämpning av subsidiaritetsprincipen skiljer sig åt. Det visar en ny granskning av hur de borgerliga ledamöterna i Europaparlamentet arbetar som tankesmedjan Timbro presenterar i dag.

I rapporten ”Vilket EU vill de ha?”, som publiceras av tankesmedjan Timbro i dag, har Nils Karlsson granskat hur de borgerliga Europaparlamentarikerna förhåller sig till den så kallade subsidiaritetsprincipen, som innebär att politiska beslut ska fattas på lägsta möjliga nivå. Rapporten, som är en uppföljning av tre tidigare rapporter från 2014 respektive 2019, pekar på stora skillnader i synen på hur mycket makt EU ska tillföras och i vilka frågor som ett ökat EU-inflytande är önskvärt.

– Efter att den svenska EU-debatten tidigare handlat om för eller emot EU-medlemskapet i sig har valen till Europaparlamentet på senare år i växande utsträckning kommit att handla om på vilka sakområden som det behövs mer samarbete. Det innebär också att skillnaderna mellan de borgerliga partiernas ställningstaganden kommer att bli tydligare, säger Nils Karlsson, som efter sommaren avslutar politices kandidatprogrammet vid Lunds universitet.

Partierna kan delas in i tre grupper

Nils Karlsson delar upp de borgerliga partiernas inställning till subsidiaritet i tre grupper. Moderaterna och Centerpartiet är kritiska till att ge EU makt över exempelvis sociala frågor, men har samtidigt vid ett antal tillfällen inte röstat ner resolutioner som innebar att EU skulle få mer inflytande över dessa.

Kristdemokraterna stödjer vanligen samma maktfördelning som M och C, men kan sägas värdera subsidiaritet högre eftersom David Lega och Sara Skyttedal i högre grad har röstat ner resolutioner och betänkanden som föreslår att mer makt ska flyttas till EU-nivå, oavsett om det fanns andra aspekter av förslaget som de stödde.

Liberalerna stödjer i högre grad än de andra borgerliga partierna överstatlighet, såsom att ge EU beskattningsrätt.

Växande skillnader i spåren av krisen

Coronakrisen har ökat förväntningarna på EU. I spåren av pandemin kan mer makt över traditionellt nationella politikområden, såsom arbetsmarknad och folkhälsa, komma att flyttas från de nationella parlamenten till EU-kommissionen och Europaparlamentet.

– Sverige har hittills betraktats som ett av de länder i EU-samarbetet som är minst intresserade av att tillföra EU mer makt. Nu kommer den linjen att testas och jag bedömer att skillnaderna mellan de svenska parlamentarikerna kommer att öka, säger Nils Karlsson.

Läs rapporten ”Vilket EU vill de ha” på Timbros hemsida.

För mer information, kontakta

Emanuel Örtengren, programansvarig Välfärd och EU-frågor
Twitter: @emanuelorten
Email: emanuel.ortengren@timbro.se
Telefon: 073-581 94 54

Nils Karlsson
Email: nils.karlsson@timbro.se
Telefon: 076-769 80 21

---