Ny Calmforsutredning – dags för svenskt Euromedlemskap?

Med över 20 år sedan folkomröstningen om svensk anslutning till euron har mycket förändrats.

I en rapport analyserar 14 ekonomer och statsvetare för- och nackdelar med ett svenskt inträde i valutaunionen. Arbetet har letts av professor emeritus Lars Calmfors, ordförande för EMU-utredningen (1996), som då rekommenderade Sverige att vänta med en anslutning.

– Enligt min syn har argumenten för ett eurointräde över tid stärkts i förhållande till argumenten emot. Fördelarna är nu större än nackdelarna. Sverige bör därför ansluta sig till euron, skriver Lars Calmfors, professor emeritus vid Stockholms universitet, på Dagens industris debattsida idag,

Utredningen har bedrivits med full frihet på uppdrag av Stiftelsen Fritt Näringsliv, och tanken har varit att förutsättningarna ska vara identiska med de som gäller för en statlig utredning. 

– Lars Calmfors utredning 1996 definierade Sveriges hållning till euron. Nu gör han det igen. Sverige behöver en gedigen intellektuell grund för att diskutera EU:s mest centrala projekt. Det är roligt och viktigt att kunna bidra till det, säger PM Nilsson, vd för Stiftelsen Fritt Näringsliv.

Nedan följer en sammanfattning av rapportens slutsatser, skriven av Calmfors. Rapporten finns att hämta i sin helhet på Stiftelsen Fritt Näringslivs hemsida.

 

Det är mer än 25 år sedan euron infördes och mer än 20 år sedan den svenska folkomröstningen om euroanslutning. Idag lever vi i en helt annan ekonomisk och politisk verklighet. Det motiverar en ny analys av konsekvenserna av ett svenskt eurointräde.

Ekonomiska aspekter

De samhällsekonomiska effektivitetsvinsterna av ett euromedlemskap, i form av ökad handel och gränsöverskridande direktinvesteringar, måste enligt senare forskning idag bedömas som betydligt större än som var fallet vid millennieskiftet.

Ett euromedlemskap innebär en stabiliseringspolitisk nackdel därför att Sverige vid en annan konjunkturutveckling än i övriga euroområdet inte har tillgång till en egen penningpolitik och det inte finns en växelkurs som kan förändras i stabiliserande riktning. Men nackdelen är mycket mindre än tidigare. Den svenska konjunkturen har blivit mer synkroniserad med euroområdets. Lägre offentlig skuldsättning gör det möjligt att delvis ersätta penningpolitiska stimulanser med finanspolitiska. Sannolikheten för att kronkursen ska röra sig på ett stabiliserande sätt har minskat.

Samtidigt har risken för att Sverige vid ett euromedlemskap ska få kostnader för andra euroländers höga statsskulder ökat. Det kan ske via stödlån från Europeiska stabilitetsmekanismen, ESM, eller obligationsköp av Europeiska centralbanken, ECB. Men kostnader kan, till följd av gemensam EU-upplåning, uppstå även vid ett utanförskap.

Politiska aspekter

Sveriges inflytande på de ekonomiskpolitiska regelsystemen och regeltillämpningarna skulle öka vid ett euromedlemskap. Vi skulle i högre grad kunna påverka utvecklingen av en mer gemensam europeisk kapitalmarknad, som kan antas ske i samspel med institutioner knutna till euron. Det finns dock inte forskningsstöd för att Sveriges allmänna politiska inflytande i EU blivit mindre därför att vi stått utanför valutaunionen. Men risken för detta ökar om euroländerna blir fler och utökar sitt samarbete.

I en geopolitiskt mer instabil värld är en starkare politisk integration i Europa önskvärd. Ett svenskt eurointräde skulle innebära en hårdare bindning till EU-samarbetet och en markering av att vi vill medverka till en fördjupning av det. Sverige skulle i högre grad delta i gemensamma ekonomiska beslut. Det skulle knyta oss politiskt närmare övriga EU-länder och göra det mer naturligt med ökat samarbete även på andra områden.

Dags för Sverige att söka eurointräde

De olika bidragen ligger till grund för en sammanfattande analys som enbart Calmfors står för. Hans slutsats är att argumenten för ett eurointräde har stärkts över tid och att fördelarna idag överväger nackdelarna. Dessa slutsatser kan, men behöver inte, delas av övriga författare. Författarna har utbytt synpunkter på varandras bidrag men inte försökt enas om gemensamma slutsatser. Rapportens värde ligger främst i analysen av eurofrågans många olika aspekter.

Rapportens innehåll

Lars Calmfors: Sammanfattning – Dags för euron?

Rikard Forslid: Hur påverkas handel och produktivitet av euron?

Jesper Hansson: Hur synkroniserad är konjunkturen i Sverige med den i euroområdet?

Karl Walentin: Hur mycket bättre är Riksbankens penningpolitik för Sverige än ECB:s?

Martin Flodén: Kronan och konjunkturen

Lars Calmfors: Finanspolitik, interndevalveringar och finanspolitiska transfereringar som ersättning för egen penningpolitik vid ett euromedlemskap

Fredrik N G Andersson och Lars Jonung: Kommer Sverige att få betala för euroländernas höga offentliga skuldsättning vid ett euromedlemskap?

Peter Englund och Pehr Wissén: Euron, det finansiella systemet och bankunionen

Erik Jones: European Political Integration and the Politics of Monetary Union

Magnus Lundgren och Jonas Tallberg: Euron som integrationsmotor

Magnus Lundgren: Påverkar ett medlemskap i valutaunionen Sveriges inflytande i EU?

Johannes Lindvall: Ett nytt beslut om euron

Stefan Ingves: Om att ansluta sig till euron

 

Dags för euron? lanseras idag den 1/12 på Kungsgatan 60.

---