Klarar vi oss utan arbetskraftsinvandring? Ny rapport från Timbro

Den borgerliga regeringen har höjt lönegolvet för arbetskraftsinvandring till över 27 000 kronor i månaden, och inom mycket kort kommer nästa åtstramning, med förslag om att höja lönegolvet till över 34 000 kronor. En förändring som i praktiken avskaffar den gamla borgerliga reformen. 

I en ny rapport som Fredrik Kopsch, docent och chefsekonom på Timbro, presenterar på SvD Debatt, ser vi att förslaget kommer att leda till färre arbetade timmar, minskade skatteintäkter och stora problem för företagare.

För femton år sedan begravde man arbetsmarknadsprövningen och ersatte den med en efterfrågestyrd modell där arbetsgivarna idag själva får bestämma vilka anställningsbehov de har. 90 procent av arbetstillstånden som utfärdats sedan dess har gått till bristyrken. 

Istället för att reformera systemet tycks regeringen föredra att avskaffa det. Förändringarna slår mot företagens möjligheter att rekrytera nödvändig kompetens, utan tydliga fördelar. Arbetskraftsinvandringen bidrog under 2022 med hela 43 miljarder kronor till Sveriges BNP, och med 14 miljarder i skatteintäkter. Det högre lönegolvet kostar 16 miljarder i minskad BNP och fem miljarder i minskade skatteintäkter. 

– Att försvåra för arbetskraftsinvandring är fel väg att gå i ett läge där Sverige ligger på sista plats i EU:s tillväxtliga. Vi behöver fler som kommer hit och bidrar, inte färre, säger Fredrik Kopsch.

Läs rapporten här.

Läs SvD Debatt här.