Inför studieavgifter för att förbättra högre utbildning

Svenska högskolestudenter har minst lärarledd undervisning i Europa. Utbildningarna präglas av stora studentkullar och liten möjlighet att ställa krav på utbildningarnas kvalitet. Inför studieavgifter för att förbättra situationen. Det föreslår Timbro i en ny rapport som presenteras på Expressens debattsida.

I teorin har högskolor och universitet stor frihet över sin undervisning. Men i praktiken är den politiska styrningen stor, på grund av statens ersättningssystem.

– Dagens ersättningssystem uppmuntrar till stora studentkullar och belönar lärosäten som slussar igenom många studenter, eftersom fler godkända studenter innebär större anslag, säger Timbros rapportförfattare Oskar Qvarfort.

Sedan 90-talet har antalet högskolestudenter mer än fördubblats i Sverige. Men anslagen har inte ökat i samma takt. Det har lett till sämre kvalitet, enligt författaren.

– Det vi ser är att mängden lärarledd undervisning har minskat successivt det senaste decenniet. I dag har svenska studenter minst lärarledd undervisning i Europa: runt 10 timmar mindre i veckan än i Frankrike och Schweiz, till exempel.

I dag finns ett förbud mot studieavgifter i Högskolelagen. I rapporten ”Kostnaden för kunskap” föreslår Oskar Qvarfort att förbudet slopas. Med studieavgifter skulle universiteten och högskolorna få mer resurser men också större frihet att fokusera mer på kvalitet och mindre på genomslussning än idag.

Inget hot mot jämlikheten

Andelen högskolestudenter från socioekonomiskt svaga hem i Sverige är lägre än snittet i OECD, trots att länder som Storbritannien och USA har mycket höga studieavgifter. Ett generöst studiestödssystem som CSN spelar stor roll för tillgången till högre utbildning. Men avgiftsfrihet är inte lika viktigt.

– Mitt förslag är utformat med ett maxtak på 36 000 kronor per termin, där avgifterna ska kunna finansieras helt och hållet med CSN:s merkostnadslån, säger Oskar Qvarfort. 

Större möjligheter för studenter att ställa krav

Sverige har idag en unikt hög examensålder jämfört med andra höginkomstländer, och en stor andel av alla studenter hoppar av innan examen. Emanuel Örtengren, välfärdsansvarig på Timbro, menar att studieavgifter skulle leda till bättre val och juridiskt starkare studenter. 

– Med studieavgifter skulle studenter både göra mer genomtänkta studieval och samtidigt kunna ställa högre krav på att utbildningarna faktiskt håller god kvalitet.

Läs Oskar Qvarforts rapport. 
Läs Oskar Qvarforts och Emanuel Örtengrens debattartikel i Expressen.

---

---