Har nöden ingen lag? Ny rapport från Timbro

I vintras presenterade en parlamentarisk sammansatt kommitté ett förslag om ändringar i grundlagen för att möjliggöra utlysandet av ett slags undantagstillstånd i Sverige (Stärkt konstitutionell beredskap, SOU 2023:75). En sådan reform skulle innebära stora förändringar för svensk krisberedskap med en kraftigt stärkt regeringsmakt. 

I en ny rapport från Timbro, som presenteras på SvD Debatt idag, belyser och utvärderar Adam Danieli, jurist och rättstatsansvarig Timbro, förslaget. 

Den parlamentariska kommittén föreslår att tre fjärdedelar av riksdagen ska kunna ge makt till regeringen att meddela förordningar på vilket område som helst i händelse av kris. Även sådant som normalt ska beslutas i riksdagen, såsom skatt, inskränkningar av fri- och rättigheter, straff och civilrätt, ska då kunna lämnas över till regeringen ensam.

– Det är fråga om långtgående förändringar som ger regeringen stor makt att med svag insyn och över en natt begränsa medborgarnas frihet, säger Adam Danieli.

I rapporten presenteras fem skäl för att förslaget inte bör bli verklighet. 

1. Det saknas ett tydligt behov.

2. Maktdelning behövs i kris.

3. Tillämpningsområdet är mycket oklart.

4. Begränsningar av makten saknas.

5. Utformningen är ogenomtänkt.

Demokrati är en ständig avvägning. Folklig förankring, rättsstatlighet och handlingskraft ska balanseras mot varandra. Det råder bred enighet om att Sverige behöver stärka sin krisberedskap. På grundlagsområdet har reformivern dock resulterat i ett förslag utan tydlig förankring i behov, erfarenheter eller forskning.

– Maktförhållandet mellan regering, parlament och medborgarna tillhör demokratins absoluta kärna och behöver en ständig och kvalificerad diskussion, säger PM Nilsson, vd Timbro.

Läs rapporten här.

Läs debattartikeln här.