I över tio år har statliga utredningar varnat för välfärdens finansieringsproblem. Nu börjar effekterna märkas. På Dagens Industris debattsida föreslår forskarna Gabriel Heller Sahlgren vid Institutet för Näringslivsforskning och Nima Sanandaji från tankesmedjan ECEPR att välfärden öppnas för nya ekonomiska metoder och mer privat finansiering.
Författarna har skrivit den nya rapporten Spelregler för långsiktigt hållbar välfärd på uppdrag av Johan Ingerö, välfärdsansvarig på Timbro. Rapporten visar hur finansieringsproblemet beror på tre saker: fler äldre i befolkningen, högre krav från medborgarna och att produktiviteten inte ökar i välfärden som i resten av ekonomin.
– Välfärdens finansiering är som den globala uppvärmningen. Studie efter studie visar på en ohållbar situation som måste lösas, även om det är politiskt svårt, säger Nima Sanandaji.
En lösning som föreslås i rapporten är fler tilläggsavgifter för att få medborgaren mer kostnadsmedveten.
– Inom vården betalar man redan för primärvårdsbesök och mediciner, samtidigt som det finns ett högkostnadsskydd för att säkerställa att de som behöver mer vård har råd. En sådan modell kan prövas även inom andra områden, säger Nima Sanandaji.
Om välfärdens finansiering
SKL visar i sin ekonomirapport från oktober 2017 att enbart mellan 2017 och 2021 behöver kommunalskatten öka med 2,35 procentenheter för att klara välfärdens ekonomi. Samtidigt är Långtidsutredningarna från 2008 och 2015 eniga om att höjda skatter inte är en långsiktig lösning på välfärdens finansieringsproblem eftersom ytterligare skattehöjningar skulle underminera svensk ekonomi.
Läs rapporten här.
Timbro är Nordens främsta marknadsliberala tankesmedja. Sedan starten 1978 är uppdraget att långsiktigt bilda opinion för marknadsekonomi, fri företagsamhet, individuell frihet och ett öppet samhälle.