Etableringsjobb: ny rapport från Timbro

Reformen om etableringsjobb presenterades 2017. Sju år senare har bara 13 personer fått ta del av åtgärden. I en ny rapport från Timbro som presenteras på Di debatt visar arbetsmarknadsansvarig Albin Zettervall att knappt en sjättedel av de centrala kollektivavtalen har godkänt etableringsjobben.

Under 2017 dominerade frågan om enkla jobb den svenska debatten. Alliansen gick fram med ett förslag på en ny anställningsform, med lägre ingångslöner för nyanlända och unga utan fullständig gymnasieutbildning. Som svar kom LO, Unionen och Svenskt Näringsliv med förslaget om etableringsjobb. 

Timbros nya rapport “Etableringsjobb - var god dröj” visar att majoriteten av de kollektivavtal som antagit etableringsjobben är tecknade av Unionen, ett fackförbund för tjänstemän i privat sektor. Generellt är tjänstemannasektorn fyllt av kvalificerade jobb som kräver högre utbildning. Därför är det låg sannolikhet att dessa avtal kommer leda till fler etableringsjobb.

Fram till 2027 satsar regeringen nästan 2,5 miljarder kronor på etableringsjobben. Risken är påtaglig att pengarna låsts upp i en insats som aldrig kommer infrias. Den planerade volymen på 10 000 etableringsjobb innebär också att reformen är långt ifrån tillräcklig, då det senast i augusti fanns 164 000 långtidsarbetslösa. 

Tiden som det har tagit från att förslaget presenterades 2017 hade kunnat användas till att utreda och implementera riktiga förändringar som hade minskat arbetslösheten. Regeringen bör ta inspiration av de tyska mini-jobsen. I Tyskland är reformen stor och populär för yngre, äldre och utrikes födda. En liknande åtgärd i Sverige hade gett förutsättningar för att kraftigt öka sysselsättningsgraden.

– Etableringsjobben är ett gigantiskt misslyckande. Det är dags för regeringen att sätta sig i förarsätet och ta fram riktiga reformer för fler enkla jobb, säger Albin Zettervall.

Läs rapporten här.

Läs debattartikeln här.