En av tre svenskar klarar max sex veckor utan lön

Många i befolkningen lever med mycket små marginaler, från lön till lön. Det visar ny statistik från Demoskop som presenteras i boken Balansakten som ges ut på Timbro i dag.

−  Nästan en tredjedel, 28 procent, av befolkningen säger att de skulle klara sig som högst i sex veckor om deras vanliga inkomst drogs in. Det skapar otrygghet och gör vardagen till en kamp på marginalen, säger Philip Lerulf, författare till boken Balansakten – Medelklassen som lever ur hand i mun som presenterades på Timbro tidigare i dag.

Men det är inte bara låginkomsttagare som har svårt att få hushållsekonomin att gå ihop. 30 procent av dem som tjänar 25 000-33 000 kronor i månaden klarar max sex veckor om lönen slutar komma. I gruppen 30-49 år, personer som ofta har familj och försörjningsansvar, är marginalerna ännu mindre. Här är det hela 25 procent som inte klarar mer än fyra veckor utan ny inkomst.

Små marginaler gör vardagen otrygg och förhindrar uppbyggandet av en sparbuffert för oförutsedda händelser. Det gäller låginkomsttagare, men även personer med goda löner. Drygt 40 procent av dem som tjänar 25 000-33 000 kronor i månaden har max 50 000 kronor undanlagt.

−  Det räcker möjligtvis till en bättre begagnad Volvo, men räcker inte särskilt långt om du till exempel behöver införskaffa en värmepump av bättre snitt eller vill starta ett eget företag. Än mindre räcker pengarna för att väga upp en period med lägre inkomst eller högre utgifter, säger Philip Lerulf.

Under arbetet med boken har Philip Lerulf rest runt i Sverige och träffat människor som trots goda inkomster, hårt arbete och sparsamt leverne ändå tvingas vända och vrida på pengarna i slutet av månaden. Dessutom innehåller boken mängder av ny statistik från Demoskop om svenskarnas sparande och förmögenhetsbildning. Författarens ambition är att ge en ny bild av svensk medelklass.

−  När man läser om villamiljonärer, börsuppgångar och aktieklipp är det lätt att tro att Sverige blivit ett land fullt av rika människor. Men även om realinkomsterna stigit under de senaste decennierna och köpkraften ökat, saknar stora grupper i befolkningen egna besparingar. Det beror på att Sverige fortfarande har västvärldens högsta skatter på både arbete och sparande. Utan egna pengar ökar otryggheten och beroendet av politiska beslut. Även samhället påverkas negativt när människor inte har råd att ge av sin tid eller sina pengar. Det är oerhört viktigt att komma ihåg detta nästa gång våra politiker efterlyser högre skatter, säger Philip Lerulf.

Om författaren

Philip Lerulf är utbildad journalist och verksam som kommunikationskonsult. Han var tidigare projektledare för programområdet Folkkapitalism på Timbro med ansvar för frågor om privatekonomi och förmögenhetsbildning.

För mer information, kontakta

Philip Lerulf   
Telefon: 0734 48 23 75
Email: philip@lerulf.se

---