2022-06-29 08:55Pressmeddelande

Benjamin Dousa, vd, Timbro: Så kan skolmarknaden fungera bättre

Många av de skolreformer som genomfördes på 1990-talet ifrågasätts. Men
forskningen visar att den fria skol­marknaden har haft positiva effekter – långt från den katastrof som ofta hävdas. I en ny rapport från Timbro föreslås tio evidensbaserade reformer för att skolmarknaden ska fungera ännu bättre.

– Vi har gått igenom all forskning och resultatet är tydligt: det fria skolvalet har haft positiva effekter på skolan även om de inte är så stora, säger Benjamin Dousa, rapportförfattare och vd på Timbro.

– Det är tragiskt att vi har fått en politisk debatt till vänster som har så dålig förankring i forskningen. Det leder till vilda politiska förslag från regeringen som inte skulle åtgärda de problem skolan faktiskt har.

I rapporten föreslås 10 skarpa reformer, bland annat:

  1. Extern rättning av nationella prov och normering av lärares betyg, som gör att generös betygsättning inte kan användas som konkurrensmedel.
  2. Mer och bättre information om skolornas kvalitet. I dag finns lite information om skolors kvalitet. Bättre information gör det lättare att välja och förenklar för myndigheter att hålla skolor ansvariga för låga prestationer.
  3. Obligatoriskt skolval till grundskolan. Valfriheten ska inte bara vara en rättighet, utan en skyldighet att ta ansvar. Alla föräldrar bör därför göra ett obligatoriskt skolval till kommunala och fristående grundskolor för sina barn.
  4. Tillåt skolor att avvika från den progressiva normen. Skollagen och läroplanen kräver elevinflytande. Kraven bör tas bort eftersom forskning säger att metoderna ger negativa effekter på elevers resultat.
  5. Inför starkare verktyg för ansvarsutkrävande. Oannonserade inspektioner bör vara huvudregeln. Om skolor håller en låg kvalitet under tid ska skolorna kunna upphandlas till ny huvudman.


Sammanfattning: Vad säger forskningen om skolmarknadens effekter?
Friskolorna har haft små men positiva effekter på kunskaperna i grundskolan. Effekterna uppstår framför allt på grund av positiv konkurrens. Även skolvalet har överlag haft små positiva effekter på kort­siktiga och långsiktiga utfall. Nyare forskning visar också att friskolorna om något sänker kommunernas skol­kostnader.

På gymnasienivå höjer friskolorna elevers slutbetyg, sannolikheten att de tar examen efter tre år och deras resultat på nationella prov i engelska och svenska. Även sannolikheten att eleverna läser vidare på universitetet ökar med fri­skolorna.

Likvärdigheten i resultat mellan olika elever har inte påverkats nämnvärt av skolvalet och friskolorna. Friskolor är mer generösa i rättningen av nationella prov än kommunala skolor i årskurs 9 och på gymnasiet – men inte i årskurs 3 och 5. Kommunala skolor som har konkurrens från friskolor är mindre generösa i rättningen av nationella prov än kommunala skolor utan sådan konkurrens.

Med andra ord finns det inte mycket som tyder på att skolmarknaden har varit den katastrof som många påstår i debatten. Under de senaste tio åren har elev­prestationerna samtidigt också förbättrats ganska rejält i de internationella under­sökningarna PISA, PIRLS och TIMSS, samtidigt som framför allt vinstdrivande aktörer har tagit allt större marknadsandelar och konkurrensen har ökat.

Läs rapporten: https://timbro.se/valfard/sa-kan-skolmarknaden-fungera-battre/

Läs intervjun i Dagens Nyheter: https://www.dn.se/sverige/timbro-skolor-behover-granskas-hardare-an-i-dag/

 


Om Timbro

Timbro är Nordens främsta marknadsliberala tankesmedja. Sedan starten 1978 är uppdraget att långsiktigt bilda opinion för marknadsekonomi, fri företagsamhet, individuell frihet och ett öppet samhälle.

Kontaktpersoner

Benjamin Dousa
Vd
Benjamin Dousa