Färre platser på folkhögskolan när regeringen inte kan ge besked

Stefan Attefall, ordförande för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation RIO, kommenterar regeringens ekonomiska vårproposition och ändringsbudget.

Folkhögskolorna tvingas nu planera för färre platser eftersom regeringen inte ger några besked om utbyggnaden av folkhögskolan ska fortsätta. Om inte nya medel tillförs kommer motsvarande 4 000 personer inte få plats i folkhögskolans verksamhet från och med 2023.

Stefan Attefall, ordförande för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation RIO,  kommenterar regeringens ekonomiska vårproposition och ändringsbudget.

–Folkhögskolan har gjort betydande insatser under pandemin. Vi är besvikna på regeringen som inte ger oss förutsättningar att kunna planera för en verksamhet i samma omfattning som tidigare. Utbyggnaden av folkhögskolan borde permanentas, säger Stefan Attefall.

Utbildning nyckeln till arbetsmarknaden

Även om arbetslösheten nu minskar från en hög nivå så utgörs den i allt högre utsträckning av människor som är långtidsarbetslösa. Dessutom blir det allt fler som varit utan arbete i två år eller mer. De som står långt från arbetsmarknaden saknar ofta tillräcklig utbildning – vilket är nyckeln till att kunna få ett jobb. Arbetsgivare har rekryteringsproblem då man har svårt att hitta den kompetens som efterfrågas.

Samtidigt är utbildningsformen folkhögskola framgångsrik. Det gäller till exempel yrkesutbildningar där många av deltagarna är etablerade på arbetsmarknaden redan året efter en avslutad kurs. Etableringsgraden är så hög som drygt 60 procent för kurserna inom området socialt arbete, omsorg och vägledning.

– Vi är en del av lösningen på de problem som finns när det gäller kompetensförsörjning. Den mänskliga och samhällsekonomiska nyttan folkhögskolan innebär överstiger med råge den statsfinansiella kostnaden utbyggnaden av folkhögskolan innebär. Det är förvånande att regeringen inte kan ge besked om detta, säger Stefan Attefall.