Världshistorien måste få gå före vikingar, Skolverket

Skolverket har fått omfattande kritik för sina förslag till nya kursplaner i grundskolan som skickats ut på remiss. Förslaget att ta bort antiken har myndigheten dock tvingats backa ifrån.

Allra mest anmärkningsvärt är dock förslaget som i praktiken innebär att all historia om världen, kulturer och civilisationer innan kolonialismen, stryks. Området är redan i dag underprioriterat, men i det nya förslaget stryks de två punkter som berör högkulturer i bland annat i Asien och Afrika. Allt det som byggts upp i världen oberoende av Europa under tusentals år blir då inte en del av undervisningen. Det är både anmärkningsvärt och olyckligt. 

Vi delar utgångspunkten att en del stoff måste tas bort, eftersom trängseln är alldeles för stor. I dag blir det i praktiken upp till läraren själv att prioritera, vilket försämrar likvärdigheten i landet. Däremot föreslås neddragningar på fel områden.

Skolverket hade kunnat välja att föra över europeisk medeltid, antiken, renässansen och romarriket, som alla nu har strukits, till mellanstadiet. I mellanstadiet ingår i dag enbart kunskaper om Norden, bland annat hur vikingar framställs i populärkulturen. Tyvärr prioriterar Skolverket detta framför avgörande historiska epoker. 

I en globaliserad värld är kunskaper om världshistoria viktigare än någonsin. Skillnader i kulturer och välstånd grundar sig alla på historiska skeenden, inte minst skeenden som ägt rum innan den europeiska kolonisationen. Skolans syfte, att rusta elever med rätt kunskaper inför framtiden, går förlorat utan gedigna kunskaper om hur konflikter samt kulturella och sociala skillnader har uppstått. Det förutsätter en objektiv bild av verkligheten, grundad i fakta som inte bara utgår från ett europeiskt maktperspektiv. Tre år i mellanstadiet ägnas åt Nordens historia, medan världshistoria knappt ges en enda minut, utöver européernas kolonisation.  

Framförallt ger det nya förslaget till kursplaner elever en orättvis och missvisande bild av verkligheten. De historiska ramarna för verkligheten utanför Norden börjar, enligt förslaget, med det europeiska maktövertagandet och kolonialiseringen av länder och de övergrepp som detta innebar.

Bilden som då ges är att samhällen började organiseras först när europeiska stormakter tog över. En bild som står väldigt långt ifrån verkligheten. Skolverket väljer samtidigt att lägga stor vikt vid historiebruk, att kunna analysera samtiden med hjälp av historien. Det är viktigt, men i och med neddragningarna riskerar det att leda till diskussioner grundade i okunskap och fördomar, snarare än fakta. Utan rätt kunskaper kommer dagens verklighetsuppfattning, såväl som morgondagens handlande, grunda sig på en förvrängd bild av historien.  

Antalet timmar i historieämnet måste utökas för att elever ska kunna få breda perspektiv och kunna analysera och förstå dåtid, samtid och framtid. Det mandatet har inte Skolverket, utan kräver beslut av riksdagen. De nya kursplanerna kommer att avgöra skolans riktning många år framöver, vilket kräver en sansad diskussion om de kunskaper som ska prioriteras.  

Vi elever vill gå i en skola som utvecklar oss och ger oss de rätta kunskaperna för att analysera världen. Skolverkets förslag till nya kursplaner i historia riskerar att gå i motsatt riktning. Prioritera världshistorien, antiken och europeisk medeltid framför hur vikingar framställs i populärkulturen. Om de förändringarna inte genomförs måste utbildningsminister Anna Ekström och regeringen stoppa förslaget. 

Leo Gerdén,

Ordförande Sveriges Elevråd

Texten är tidigare publicerad i Dagens Samhälle