Åtgärder för ökat kvarstannade, kan inte vänta!

Svensk sjuksköterskeförenings ordförande, Oili Dahl

Jag har nyligen läst om Royal Collage of Nursing (RCN) rapport från 2023 om situationen med sjuksköterskor i Storbritannien och slås av likheten med situationen i Sverige. I Storbritannien har sjuksköterskor som lämnat yrket ökat med total 11% mellan åren 2018–2022 och flera av dessa tidigt i sin yrkeskarriär. Detta får stora konsekvenser för befolkningens hälsa. Det är svårt att säga exakt hur denna statistik ser ut i Sverige då vi saknar nationella data för detta.

Hälso- och sjukvård har ännu inte återhämtat sig helt efter pandemin och vi vet att flera erfarna sjuksköterskor har slutat även i Sverige, vilket är kännbart i flera verksamheter. Det innebär att vården dräneras på värdefull erfarenhet, inte bara för personer i behov av vård utan också för ledarskapet i teamet och för yngre kollegor som behöver handledning och trygghet för att nå viktiga färdigheter och erfarenhet för att känna kontroll i yrket och tillfredsställelse med professionen.

Fokus på åtgärder för ökad kvarstannade kan inte vänta. Det finns tillgängliga forskningsunderlag som beskriver varför sjuksköterskor slutar, betydelsen av ledarskap för sjuksköterskors hälsa och viljan att stanna samt vad som är viktig för sjuksköterskor de första åren i yrket. Denna kunskap behöver användas som bas för verksamheternas evidensbaserade förbättringsarbete.

Sjuksköterskors kunskap att själva analysera situationen och förbättringsförslag samt sjuksköterskors ledarskapsförmåga behövs tillvaratas på mycket högre utsträckning i vården. För beslutsfattarna och politiker har Svensk sjuksköterskeföreningen sammanfattat rekommendationer i ”Handbok för politiker” och dessa är fortfarande aktuella. Likt rekommendationer i rapport från RCN handlar dessa åtgärder om; ökat mandat och ledarskap för sjuksköterskor, förbättringar för professionsutveckling och karriärsutveckling samt åtgärder för sjuksköterskors utbildning. Det finns ingen tid att förlora!