Forskningsmiljoner till mulmholkar, vivlar och klimatsmart röjning

Foto: Ulrika Lagerlöf

Arton projekt inom tillämpad skogsforskning beviljas medel i Skogssällskapets årliga utlysning. Projekten ska bland annat att utvärdera effektiviteten hos mulmholkar som naturvårds- och kompensationsåtgärd, kartlägga vivlars skador på vårtbjörk och jämföra olika röjningsmetoders klimatnytta.

Vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, får man anslag för att kartlägga skador orsakade av olika slags vivlar – som snytbagge och öronvivel – på vårtbjörk.

– Björk som produktionsträdslag tror vi kommer att bli allt viktigare i Sverige, men då behövs mer kunskap om vilka skadegörare som utgör ett hot och hur vi kan skydda oss mot dessa, säger Karin Fällman Lillqvist, hållbarhetschef på Skogssällskapet.

Ett annat SLU-projekt ska utvärdera effekten av mulmholkar, som fungerar som konstgjorda livsmiljöer för hålträdslevande insekter. Forskarna vill utvärdera vilka egenskaper som gör att mulmholkarna blir till störst nytta som livsmiljö.

Vid Mittuniversitetet ska man undersöka vilka effekter stambasbränning av tall har, och hur väl metoden fungerar som brandefterliknande åtgärd.

– Ett av våra fokusområden i årets utlysning var EU:s restaureringslagstiftning, där både mulmholkar och stambasbränning är exempel på åtgärder som kan vara en del i restaureringsåtgärder enligt lagstiftningen, säger Karin Fällman Lillqvist.

Inom samma fokusområde ryms ett projekt vid Skogforsk som beviljas anslag för att utveckla en fjärranalysmetod som identifierar skogar som är potentiella restaureringsobjekt.

Sedan flera år tillbaka är Skogssällskapets utlysning öppen för finska lärosäten, och i årets utlysning beviljas två projekt vid Naturresursinstitutet i Finland (Luke) medel.

I ett finsk-svenskt samarbetsprojekt ska klimatnyttan utvärderas hos olika typer av ungskogsröjning, där det svenska analysverktyget Heureka används tillsammans med den finska motsvarigheten Motti. Naturresursinstitutet beviljas också medel för ett projekt där man ska undersöka hur naturligt förekommande virus kan användas i bekämpningen av rotröta.

De arton beviljade projekten tilldelas totalt 18,5 miljoner kronor.

På Skogssällskapets webb kan du se samtliga beviljade projekt