Varför bjuds inte samerna som stor markanvändare in till viktiga samtal om skogen när skogsdirektörer och höga företrädare för EU möts? Vi samer är en av de största markanvändarna i renskötselområdet och som urfolk en viktig del i samhället. Sveriges urfolkspolitik och hantering av rennäringen är inte acceptabel.
Under årtionden har renens betesmarker utsatts för ett allt mer industriliknande skogsbruk. Sametinget och Sametingets rennäringsnämnd har tagit upp frågan om en strategi för skogsbruk inom renskötselområdet då varje ingrepp har en negativ påverkan under väldigt lång tid.
Nu har skogsdirektörer och höga företrädare haft ett möte i Skellefteå under två dagar för att samtala om framtiden för våra skogar. ”Jag ställer mig den frågan” säger Jan Rannerud, ”varför samerna som stor markanvändare inte inbjuds till de samtal man anser som viktiga för skogen? Vi samer är en av de största användarna av marker i renskötselområdet och som urfolk en viktig del i samhället. Vi måste behandlas på ett sätt som möjliggör utövandet av våra näringar och kultur.”
Sametingets rennäringsnämnd har tagit upp frågan och även satsat medel för att skapa förutsättningar för ett hållbart skogsbruk inom det geografiska området där renskötsel bedrivs.
”Det behövs en djupare dialog mellan Sverige och Sametinget, något som Sverige nu missar igen. Samebyarna hanterar rennäringens svåra situation med att anpassa sin renskötsel till ett för oss förändrat beteende hos renar under den pågående klimatförändringen med risk för sjukdomar, med gröna betesväxter utan eller låg energihalt. Med flyttningar utan snö och bärkraftiga isar och inte minst rovdriften av skogen vi ser idag” menar Jan Rannerud, renäringsnämndens ordförande.
Samhällets s.k. gröna omställning betyder dessutom att stora arealer av vårt bete för renarna tas i anspråk för andra ändamål än renskötsel. Detta innebär att s.k. kumulativa effekter orsakade av samhället slår direkt mot renskötseln. Om ingen omedelbar åtgärd sker riskerar stora delar av rennäringen att slås ut i klimatomställningens namn.
Sveriges urfolkspolitik och hantering av rennäringen är inte acceptabel. Dessutom strider dess hantering mot internationell folkrätt, vilket ofta Sverige menar sig att gå i bräschen för.
Vi samer måste vara en part i frågor som berör oss. Mötet som företogs i Skellefteå med höga skogsdirektörer inom EU var ett sådant.
KONTAKT:
JAN RANNERUD, Rennäringsnämndens ordförande, jan.rannerud@sametinget.se
Tel. 070-600 80 76
Sametinget är både ett folkvalt organ och en statlig myndighet under regeringen. Det övergripande uppdraget är att bevaka samiska frågor och verka för en levande samisk kultur. De 31 ledamöterna i plenum utses genom allmänna val vart fjärde år. På Sametingets kansli arbetar ett 60-tal tjänstemän. Huvudkansliet finns i Kiruna. Lokalkontor finns i Jokkmokk, Tärnaby och Östersund.