Kraftfulla åtgärder mot diskriminering av samer krävs

Marita Stinnerbom och Per-Olof Nutti

Återigen sätter TV-programmet Kalla fakta fokus på de trakasserier och hatbrott som renägande samer möter i sin vardag. Programmet har skapat stor uppmärksamhet. Det har även Sametinget fått känna på, på gott och ont. En hel del personer har ringt Sametingets växel och uttryckt sitt stöd för det samiska folket, och andra har ringt för att fortsätta spy galla över samer till den helt oskyldiga person som svarar i växeln.

Sametingets styrelse är djupt oroad över samhällsutvecklingen när det gäller hatbrott mot samer och kräver nu krafttag från riksdag och regering.  

— Vi ser med oro på normaliseringen i våra samhällen av hot och hat riktat mot samer när de utövar sina rättigheter som urfolk och uttrycker sin identitet, säger Sametingets styrelseordförande Per-Olof Nutti. Det här kan bara inte få fortgå.

— Till en del är det bra att problemet synliggörs och att frågan lyft upp på bordet, säger Per-Olof Nutti. Men det får inte stanna där. Hatfulla yttringar kan få allvarliga konsekvenser för enskilda personer, familjer, grupper och hela det samiska samhället. Även globalt ser vi hur urfolk utsätts för trakasserier och intolerans, särskilt när de försvarar och utövar sina rättigheter till land och naturresurser.

Sametingets styrelse träffade redan 2016 ledningen för polismyndigheten i Region Norr för att diskutera dessa och liknande frågor. Då hade TV-programmet Kalla Faktas reportage om renstölder sänts i oktober 2015. Polisen uppmanade då de drabbade att polisanmäla både renstölder och tjuvjakt för att dels kunna dra slutsatser och inleda spaning, dels för att få en rättvisande statistik. Även den nu sittande styrelsen har haft möten med polismyndighetens ledning och påtalat problemen. Även om samer polisanmäler tjuvjakt och djurplågeri av renar så händer det ändå ingenting, polisanmälningarna som kommer in utreds inte och läggs ner ”i brist på bevis”. Sametingets styrelse har även tagit upp problematiken med kulturminister Amanda Lind, men ännu har inga åtgärder vidtagits från regeringens sida. Det är viktigt att komma ihåg att hot och hat även påverkar de samer som inte blir direkt utsatta. Det påverkar indirekt även användandet av de samiska språken i offentliga miljöer och utvecklingen av samisk kultur.

—  Konkreta åtgärder som kan vidtas är att ändra brottsrubriceringen från djurplågeri till hatbrott och att satsa resurser på att utreda hatbrott mot samer. Poliser kan inte längre se mellan fingrarna och låta sina privata åsikter påverka utredningsarbetet, säger rennäringsnämndens ordförande Marita Stinnerbom. Allt annat är orimligt, det är samiska familjer, barn och vuxna, som möter denna rasism i sin vardag och det är ohållbart.

—  I ett land som Sverige där vi hyllar mångfald och tolerans ska inte samer behöva vara rädda för att uttrycka sin identitet och delta i den offentliga debatten, betonar styrelseordförande Per-Olof Nutti. Nu måste regeringen ta ett krafttag i frågan om rasism mot samer. Det behövs inte fler kartläggningar eller rapporter utan verkstad och reaktioner från ansvariga ministrar, exempelvis justitieminister Morgan Johansson.

—  Även polismyndigheten måste förstå att det här är ett allvarligt och akut problem och att hatbrott mot samer måste både prioriteras och utredas, avslutar Per-Olof Nutti.

För kontakt:

Per-Olof Nutti, styrelseordförande
070-376 31 12, per-olof.nutti@sametinget.se

Marita Stinnerbom, ordförande i rennäringsnämnden
070-399 98 06, marita.stinnerbom@sametinget.se