Klimatstöd för renägare behövs för att hantera oförutsägbart klimat

Jan Rannerud, styrelseledamot och ordförande i rennäringsnämnden. Foto: Marcus Bäckström. Pressbild Sametinget.

Redan under 90-talet såg renskötarna hur förändringar i klimatet påverkade renarnas beteende. De senaste nyheterna om tusentals försvunna renar på vandring i norra Sverige visar med all önskvärd tydlighet att problemen växer. Sametinget och rennäringsnämnden har under flera år tagit upp frågan om ett fast finansierat klimatstöd med näringsdepartementet, senast i december 2021.  Frågan får ett relativt svalt mottagande. Till skillnad från Sametingets politiker tycker inte näringsdepartementet att det behövs ett extra klimatstöd till rennäringen utöver katastrofskadeskyddet.

Rennäringsnämnden har idag begränsade medel för katastrofsituationer som låst vinterbete. Men de snabba vädersvängningarna som resulterar i islager mot marken och betyder att renen inte kommer åt betet, är inte det enda problemet.  Renskötare rapporterar dagligen om svåra förhållanden för att samla ihop renarna. Renarna startar sin vandring mot vinterbetet tidigare än förr, vilket förändrar och försvårar renskötselarbetet. Det som ofta händer i praktiken är att renarna sprids ut över ett större geografiskt område.

— Därför behövs ett särskilt klimatanslag till Sametinget för att hantera rennäringens svåra situation. Renskötseln måste anpassas till ett förändrat beteende hos renar med risk för sjukdomar, gröna betesväxter med låg energihalt, med flyttningar utan snö och bärkraftiga isar och så vidare, menar rennäringsnämndens ordförande Jan Rannerud.

Ett fast finansierat klimatstöd skulle ge rennäringen en möjlighet att i likhet med övriga samhället hantera de nya problem som uppstår och inte direkt betyder förlust av bete. Olika slags kumulativa effekter som samhället orsakar i klimatanpassningens namn slår direkt mot renskötseln. Urfolk drabbas inte bara av klimatförändringarna utan även av de åtgärder som vidtas för att bromsa klimatförändringarna och hantera dess konsekvenser.

— Om ingen omedelbar åtgärd vidtas kommer stora delar av rennäringen att slås ut i klimaträddningens namn, säger Jan Rannerud, ordförande för Sametingets rennäringsnämnd. Samhällets så kallade gröna omställning betyder att stora arealer av vårt bete för renarna tas i anspråk för andra ändamål än renskötsel.

Sverige aviserade i samband med klimatmötet i Glasgow ett klimatstöd på 15 miljarder kronor för att hjälpa låginkomstländer med den gröna omställningen. Finansieringslöftena gäller för åtgärder i andra länder, men omfattar inte åtgärder för att underlätta för urfolket samerna inom Sveriges gränser. Renskötarna får bära en dubbel börda. Den storskaliga vindkraftsutbyggnaden och den omfattande skogsavverkningen i Sápmi vittnar om detta.

— Den så kallade gröna omställningen kan inte ske på samernas bekostnad, säger Jan Rannerud, ordförande för rennäringsnämnden. Därför behövs ett klimatstöd även för rennäringen i Sverige, avslutar han.

KONTAKT:

Jan Rannerud
rennäringsnämndens ordförande, styrelseledamot Sametinget
jan.rannerud@sametinget.se
070-600 80 76