Hur står det till med de samiska språken? Språkcentrum levererar sin årliga lägesrapport

Årets lägesrapport över de samiska språken i Sverige visar bland annat att de samiska barnen drabbas hårt av att samhället inte klarar av att möta behoven av förskola och undervisning i och på samiska. - Barn och ungdomar är vår framtid och erbjuds de inte samiska i förskolan och skolan så har vi svårt att uppfylla Sametingets vision med de samiska språken och vad som är samhällets ansvar gentemot barnen och ungdomarna, säger Lars Miguel Utsi ordförande Sametingets språknämnd.

 

Sametinget överlämnar nu den åttonde lägesrapporten och konstaterar att det fortfarande återstår flera utmaningar innan de samiska språken accepteras, antalet talare ökar och möjligheten att läsa och skriva på vårt modersmål blir en del av vår vardag och norm.

Sametinget strävar efter inrättande av en samisk språklag och en stipendieordning för samiska studier både för gymnasial och efter gymnasieval nivå. Årets lägesrapport har dessutom fokus på litteratur där det beskrivs hur Norge och Island arbetar för att lyfta litteratur på små språk.  I delbetänkandet Nästa Steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik föreslås förbättringar för nationella minoriteter och minoritetsspråk men behovet av att anta högre utmaningar för urfolksspråket samiska kvarstår dock.

- Sametingets vision är att samer kan tala, läsa och skriva samiska samt att de samiska språken ska vara levande och välmående språk som används och värdesätts i samhället, säger Lars Miguel Utsi.

Fler barn behöver mer samiska i förskolan, som är samhällets allra bästa verktyg för att vara med och skapa och utveckla nya talare. Skolverkets statistik är emellertid otillräcklig och av allt att döma underskattas behovet av undervisning i samiska som modersmål. Enligt deras siffror är det få som är berättigade att läsa samiska, de är i verkligheten många fler, menar Samiskt språkcentrum. Och av de kommuner där elever läser samiska, är det bara en tredjedel som samarbetar med Sameskolstyrelsen.

Sakta växer arbetet för och med samisk litteratur i Sverige, bland annat genom att den nybildade skribent- och författarföreningen Bágo čálliid siebrie som nu bygger upp ett samiskt författar- och litteraturcenter. Men när ska de samiska barnen på svensk sida kunna välja sagobok på samiska lika enkelt som kusinerna på norsk och finsk sida?

Samiska ungdomar och unga vuxna har bevisligen ett intresse för språk. Samiskt språkcentrum har följt upp tidigare ungdomsprojekt med det nystartade projektet #Instagiella #Instagiella #Instagiälla #Instagïele som inspirerar fler ungdomar med att sprida språkglädje genom sina filmer på sociala medier.

 - Det är angeläget att synliggöra samiskan och möta samiska ungdomar inom deras arenor, för det är där de finns. Genom digitala verktyg kan man modernt och nyskapande använda sociala medier för språklig revitalisering, säger Ingegerd Vannar och Sylvia Sparrock som är arbetsledare vid Samiskt språkcentrum.

För mer information:

Ingegerd Vannar, arbetsledare på Samiskt språkcentrum, tel 0980-780 29, 070-298 16 61
Lars Miguel Utsi, Sametingets språknämnds ordförande, tel 0980-681 90, 070-349 29 68

Bakgrund:

Språklagen (SFS 2009:600) trädde i kraft 1 juli 2009 och Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk trädde i kraft januari 2010. I samband med detta reformerades minoritetspolitiken och Sametinget fick också i uppdrag att initiera och driva Samiskt språkcentrum i Tärnaby och Östersund. Språkcentrum ska tillgodose samers – både ungas och äldres – behov att återta sitt eget språk. Sametinget ska, enligt regleringsbrevet, bidra till det samiska språkets användning och ställning i samhället, framförallt i de traditionellt samiska områdena. Språkcentrums arbete ska utgå från samernas behov av revitaliseringsinsatser. Syftet med Samiskt språkcentrum är:

• Att vara en kunskapskälla om språklig revitalisering
• Att utveckla metoder för alla att som vill kan lära sig tala sitt modersmål
• Att inspirera till samiskt initiativtagande

Det är Sametingets språknämnd som är ansvarig för Sametingets språkarbete och som fastställer politiska prioriteringar.                  

Sametinget och Länsstyrelsen har i uppdrag att följa upp hur lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:724) tillämpas av kommuner och förvaltningsmyndigheter. Länsstyrelsen och Sametinget ska återrapportera uppdragen i en gemensam rapport och Sametinget ska också lämna en lägesrapport om situationen för de samiska språken. Sametinget har genom Samiskt språkcentrum utarbetat lägesrapporten som beskriver situationen för de samiska språken i Sverige.

---