Den nionde lägesrapporten visar på behovet av fler åtgärder för att stärka de samiska språken

Sametinget överlämnar nu den nionde lägesrapporten över de samiska språken i Sverige till regeringen. Lägesrapporten visar på behovet av en samisk språklag, behovet av språkcentra på nordsamiskt och lulesamiskt språkområde, fler lärare i samiska, samiska studier på högre nivå och stabilitet för Sámi giellagáldu, de samiska språkens språkvårdande organ.

 

Samiskt språkcentrum har i år särskilt uppmärksammat Sametingets förslag om en samisk språklag utifrån Marie Hagsgårds rapport ”Det samiska språket – frågor om Sveriges internationella åtaganden”, som tagits fram på uppdrag av Sametinget.

- Rapporten visar att samisk språklag är möjlig i svensk lagstiftning och kan harmonisera med de internationella konventioner som Sverige antagit, säger Lars Miguel Utsi, ordförande i sametingets språknämnd. En samisk språklag skulle innebära ett utökat skydd för de samiska språken, betonar han.

Bristen på lärare och pedagoger i samiska är ett återkommande ämne i språkcentrums lägesrapporter. Lärarbristen gör att alla elever som vill läsa samiska inte får det. Att det dessutom är lärarbrist vid högre studier är oroväckande för de samiska språken. En lösning för att lyckas med framtida rekrytering av lärare är att erbjuda stipendier för att göra studievalet intressantare, på samma sätt som i Norge.

Språkcentrums ungdomsprojekt #Instagiella #Instagiella #Instagiälla #Instagïele visar att metoden med att producera humoristiska filmer på sociala medier varit framgångsrik utifrån perspektivet språklig revitalisering.

- Ungdomarna som medverkat i och producerat filmerna där språkgränser korsats är beundransvärda och förhoppningsvis morgondagens språkarbetare, säger Sylvia Sparrok och Ingegerd Vannar, arbetsledare vid Samiskt språkcentrum.

Verksamheten vid de samiska språkens språkvårdande organ, Sámi Giellagáldu, behöver stabilitet och ett fast anslag, en målsättning som Sametinget framfört vid ett flertal tillfällen. Det samnordiska arbetet med språkvård och språknormering inom det samiska språkområdet är viktigt och ett nationsöverskridande samarbete är nödvändigt för en sammanhållen utveckling av de respektive språken.

För mer information:

Ingegerd Vannar, arbetsledare på Samiskt språkcentrum, tel 0980-780 29

Lars Miguel Utsi, Sametingets språknämnds ordförande, tel 0980-681 90

 

Bakgrund: 
Språklagen (SFS 2009:600) trädde i kraft 1 juli 2009 och Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk trädde i kraft januari 2010 med  lagändringar januari 2019. I samband med detta reformerades minoritetspolitiken och Sametinget fick också i uppdrag att initiera och driva Samiskt språkcentrum i Tärnaby och Östersund. Sametinget ska, enligt regleringsbrevet, bidra till det samiska språkets användning och ställning i samhället, framförallt i de traditionellt samiska områdena.

Språkcentrums mål är att främja och stimulera till ökad användning av de samiska språken, stärka de samiska talarna, utveckla metoder för språkrevitalisering samt verka för att synliggöra och öka statusen för de samiska språken. Det är Sametingets språknämnd som är ansvarig för Sametingets språkarbete och som fastställer politiska prioriteringar.                    

Sametinget och Länsstyrelsen har i uppdrag att följa upp hur lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:724) tillämpas av kommuner och förvaltningsmyndigheter. Länsstyrelsen och Sametinget ska återrapportera uppdragen i en gemensam rapport och Sametinget ska också lämna en lägesrapport om situationen för de samiska språken. Sametinget har genom Samiskt språkcentrum utarbetat lägesrapporten som beskriver situationen för de samiska språken i Sverige.

---