Åtgärder krävs för att de samiska språken ska leva vidare

Vice styrelseordförande Lars Miguel Utsi. Fotograf: Marie Birkl.

Sametinget har haft i uppdrag från Sveriges regering att utarbeta ett förslag till ett långsiktigt och samlat handlings­­program för bevarande av de samiska språken. Syftet med handlingsprogrammet är att definiera specifika åtgärder som krävs för att de samiska språken ska revitaliseras och fortleva som levande språk i Sverige.

(Pressmeddelandet finns även på nordsamiska längst ner i artikeln)

Handlings­programmet ger en strukturerad översikt över vad som krävs för att vända den långt gångna språkbytesprocessen. Det är talarna av de samiska språken och alla som i någon form också är bärare av samiskan, som är de absolut viktigaste resurserna i en process för revitalisering av språken. Huvuddelen av åtgärdsförslagen i programmet syftar till att stärka den enskilda individens möjligheter att få tillgång till, revitalisera eller stärka sitt samiska språk.

Förslaget till handlingsprogram har nu inlämnats till regeringen. Vad hoppas då språknämndens ordförande Lars Miguel Utsi att regeringen ska göra med förslaget?

- Jag uppfattar det som att kulturminister Amanda Lind menade allvar med uppdraget till Sametinget. Därför förutsätter jag att regeringen vidtar kraftfulla åtgärder för att förändra de omständigheter som de har rådighet över. Till exempel att utarbeta en särskild samisk språklag och genomföra långsiktiga åtgärder på utbildningsområdet för att säkerställa en fungerande utbildningskedja.

I fråga om utbildning krävs ett flertal strukturella och strategiska åtgärder för att fler ungdomar ska utbilda sig till modersmålslärare, språkarbetare och tolkar. Utan åtgärder på utbildningsområdet kan kortsiktiga åtgärder för samiskan möjligen innebära marginella förbättringar men inte vara tillräckliga för att de samiska språken ska revitaliseras och vara levande språk i samhället.

- Jag hoppas att regeringen målinriktat fortsätter arbetet med att stärka de samiska språken. Att våra samiska språk får leva och utvecklas har stor betydelse för oss samer och för kommande generationer, säger Lars Miguel Utsi.

I Ram­konventionen för skydd av nationella minoriteter och Europeiska stadgan för landsdels- och minoritetsspråk står att varje minoritet och varje språk ska behandlas i enlighet med vad individer som tillhör minoriteten önskar och i enlighet med vad som behövs för att skydda och främja varje minoritetsspråk. Det talar för att samerna och de samiska språken ska behandlas efter sina speciella behov och förutsättningar där kopplingen mellan språk, kultur, mark och vatten är stark.

Kontakt
Lars Miguel Utsi, tel. 070-349 29 68
Sametingets språknämnds ordförande
Vice ordförande i Sametingets styrelse

Pressmeddelandet på nordsamiska:

Sámediggi lea Ruoŧa ráđđehusas ožžon bargogohččosa hábmet ollislaš guhkesáiggi doaibmaprográmmaevttohusa sámi gielaid suodjaleami várás. Doaibmaprográmma ulbmil lea defineret doaimmaid mat gáibiduvvojit jus sámi gielat galget ealáskahttot ja seailut eallin giellan Ruoŧas.

Doaibmaprográmma addá struktuvrralaš oppalašgova das mii gáibiduvvo giellamolsunproseassa jorgalahttit mii lea juo mannan oalle guhkas. Sii geat sárdnot sámi gielaid ja buohkat geat juogaládje guddet sámegiela, leat gait deháleamos resursan giellaealáskahttima proseassas. Eanas doaibmaevttohusat dán prográmmas leat jurddašuvvon nannet ovttaskas olbmo vejolašvuođa oahppat, ealáskahttit dahje nannet iežas sámegiela.

Doaibmaprográmmaevttohus lea dál ovddiduvvon ráđđehussii. Maid sávvá giellalávdegotti ságadoalli Lars Miguel Utsi ahte ráđđehus dahká dáinna evttohusain?

- Mun lea dulkon ahte kulturministaris Amanda Lindas lei duohta dáhttu dáinna bargogohččosiin Sámediggái. Danin eaktudan ahte ráđđehus ásaha nana doaimmaid maiguin rievdada dan maid sáhttá. Ovdamearkka dihte ahte ráhkada sierra sámi giellalága, ja johtui bidjá guhkilmas doaimmaid oahpahussuorggis vai sihkkarastá doaibmi oahpahusráiddu.

Oahpahussuorggis dárbbašit eanet struktuvrralaš ja strategalaš doaimmaid vai nuorat válljejit váldit oahpu eatnigieloahpaheaddjin, giellabargin ja dulkan. Jus oahpahussuorggis eai leat doaibmabijut, de dáidet oanehis áiggi doaimmat mat álggahuvvojit sámegiela nannema ja ealáskahttima várás, buoridit dili dušše veahá, muhto dat ii leat doarvái ealáskahttit sámi gielaid ja duddjot ahte sámi gielat šaddet ealli giellan servodagas.

- Mun sávan ahte ráđđehus ulbmillaččat joatká barggu sámi gielaid nannemiin. Midjiide sámiide ja boahttevaš sámi buolvvaide leat hirbmat dehálaš ahte sámi gielat besset seailut ja ahte dain lea mearkkašupmi servodagas, lohká Lars Miguel Utsi.

Našuvnnalaš unnitloguid gáhttema rámmakonvenšuvnnas ja Eurohpalaš báikegodde- ja unnitlogugielaid julggaštusas celko ahte juohke unnitloguálbmogiin ja juohke gielain galgá meannuduvvot nu got guoskevaš unnitloguálbmoga olbmot ieža dáhttot, ja got dárbbašuvvo juohke unnitlogugiela várjaleami ja ovddideami dihte. Dat mearkkaša ahte sámiiguin ja sámi gielaiguin galgá meannudit sin sierranas dárbbuid ja eavttuid ektui main leat lagas čanastagat giela, kultuvrra, eatnamiid ja čáziid gaskka.

Gulahallanolmmoš
Lars Miguel Utsi, tel. 070-349 29 68
Sámedikki giellalávdegotti ságadoalli
Sámedikki stivrra várreságadoalli