Riskfaktorer för skolios hos barn med CP identifierade

Sämre motorisk förmåga, att vara flicka, epilepsi samt svårighet att sträcka knät. Det är fyra faktorer som ökar risken för barn med cerebral pares, CP, att utveckla skolios. Det visar sjukgymnasten och doktoranden Katina Pettersson i sin avhandling som hon lägger fram den 1 november i Västerås.

- Detta är den första studien som identifierat vilka riskfaktorerna är för att små barn med CP ska utveckla behandlingskrävande skolios före 16 års ålder. Vårt riskverktyg kan ge terapeuter bättre underlag så att tidiga förebyggande insatser kan sättas in för barn med hög risk att utveckla skolios, säger Katina Pettersson. Arbete med att ta fram en app för mobiler pågår.

Cerebral pares är den vanligaste orsaken till motoriska funktionsnedsättningar hos barn och ungdomar. Utan tidiga insatser utvecklar vart fjärde barn med CP skolios, det vill säga en ryggradskrök i sidled.

I sin avhandling har Katina Pettersson undersökt förekomsten av måttlig och uttalad skolios i förhållande till kön, ålder och motorisk förmåga hos 962 personer med CP.

- Vi fann att förekomsten av skolios ökar med ålder och med lägre motorisk förmåga. Dessutom har flickor en något ökad risk att utveckla skolios. Slutsatsen är att uppföljningsprogram för skolios vid CP bör baseras på motorisk förmåga och starta tidigt och fortsätta upp i vuxen ålder.

En behandling vid skolios är användning av korsett. Det finns studier som tyder på att korsettbehandling kan bromsa skoliosens försämringshastighet, men kunskapsläget är oklart. Katina Pettersson undersökte korsettanvändningen hos 2 800 svenska barn med CP födda 2000 – 2014.

- Detta är den första studien som analyserat korsettanvändningen hos en hel population barn med CP. Resultatet visar att 80-90 procent av barnen som använde korsett, uppgav att den gav förbättrad funktion. Korsett förefaller även kunna motverka skolios hos en del barn. Därför bör fler barn med CP som har svårt att stabilisera kroppen eller har skolios få möjlighet att prova korsett, säger hon.

Katina Pettersson konstaterar också i sin avhandling att frågeformuläret CPCHILD, som utvecklats av barnortopeder i Kanada, ger hög tillförlitlighet för att mäta hälsorelaterad livskvalitet även för svenska och norska barn med CP. Frågeformuläret kan underlätta utvärdering av bland annat olika behandlingsinsatser.

Katina Pettersson är sjukgymnast på Habiliteringscentrum i Västerås, men nuvarande arbetsplats är Centrum för klinisk forskning i Västerås. Hon är doktorand vid Lunds universitet, avdelningen för ortopedi, och lägger fram sin avhandling ”Scoliosis in cerebral palsy” den 1 november, kl 09:00, i Psykiatrins samlingssal, ing 29, på Västmanlands sjukhus Västerås. Opponent är Professor Hans Tropp, Linköpings universitet.

För mer information kontakta:

Katina Pettersson, Centrum för klinisk forskning
021-17 58 87