Regionrapport: Skillnader i uppväxtvillkor ger stort utslag för hälsa, studier och arbete

Födelseort, bostadsort och familjens förutsättningar påverkar barns hälsa och levnadsvanor – men även studieresultat och framtida inkomster. Det framgår av en ny rapport från Region Västmanland.

Ett exempel från rapporten är att andelen unga som mår bra eller mycket bra ligger på 77 procent i familjer med hög ekonomisk standard – jämfört med 40 procent i familjer med låg ekonomisk standard.

De mönster vi ser är vi väl medvetna om och rapporten är ett första steg att tydligt visa på hur skillnaderna ser ut och hur de påverkar hälsan över hela livsspannet. En av flera viktiga frågor är nu hur vi skapar en kraftsamling kring barn och ungas utveckling och hälsa för att bli ett välmående län som utvecklas, säger Barbro Larsson ( C), regionråd.

Rapporten visar att det finns ett socialt arv över generationsgränserna. Personer som idag har problem med löpande utgifter levde i högre grad, 29 procent, med ekonomiska svårigheter under hela uppväxten. Det ska jämföras med dem som inte hade ekonomiska svårigheter under uppväxten, där endast sju procent har problem med löpande utgifter idag.

Även mellan kommunerna finns det skillnader i socioekonomiska förutsättningar. När det gäller barn upp till fem år som lever i ekonomisk utsatthet är variationen mellan elva procent i kommunen med lägst andel till 23 procent i kommunen med högst andel.

Situationen kompliceras ytterligare av att de välfärdsfunktioner som skapats för barn i det tidiga livet inte heller fördelas jämnt. Ett exempel är att det saknas familjecentraler i flera av länets kommuner och ett annat att förstagångsföräldrar med bättre socioekonomiska förutsättningar i högre grad tar del av föräldraskapsstöd.

Skillnader i det tidiga livet förs vidare till utbildning och försörjning, och mest avgörande för framgång senare i livet är föräldrarnas utbildningsnivå och födelsebakgrund. Allt högre krav på utbildning gör det dessutom svårare för lågutbildade att etablera sig på arbetsmarknaden, säger Heidi Leppäniemi, utvecklingsledare. 

För att lyckas bryta utvecklingen behövs flera åtgärder som hänger ihop i en kedja, och att olika aktörer arbetar tillsammans. Ett nyckelord är skolframgång, att skapa likvärdiga förutsättningar för individer att fullfölja sina studier. Det lägger i sin tur grunden för  bättre levnadsvanor, goda livschanser för arbete och en stabil inkomst under resten av livet.

Det handlar om att bygga upp en jämlik mödra- och barnhälsovård, en likvärdig förskola av hög kvalitet samt införa metoder och medel som sätter barnets bästa i centrum för att minska ojämlikhet i uppväxtvillkor och hälsa i det tidiga livet, säger Heidi Leppäniemi.

Rapporten är grunden för ett fortsatt arbete där Region Västmanland endast är en av flera aktörer.

Förhoppningen med rapporten är att den kommer till nytta och skapar samtal om hur vi i Region Västmanland, tillsammans med länets kommuner och andra regionala aktörer kan arbeta för att minska skillnader i livsvillkor och fortsätta utvecklas mot ett välmående Västmanland, kommenterar Maria Linder, regional utvecklingsdirektör.

Kontakt:

Heidi Leppäniemi

Utvecklingsledare, Regionala utvecklingsförvaltningen, Välfärd och Folkhälsa
Telefon: 076-696 00 13

Läs rapporten här: 

https://regionvastmanland.se/globalassets/utveckla-vastmanland/utvecklingsomraden/valfard-och-folkhalsa/kunskapsutveckling/skillnader-i-livsvillkor-och-halsa-i-vastmanland_webb.pdf