Nytt arbetssätt för bensköra kan minska frakturrisk med 50–70 procent

Billig och effektiv medicin kan minska frakturrisken med 50–70 procent hos patienter med benskörhet. Tack vare ett nytt arbetssätt lyckas sjukvården i Västmanland varje år fånga upp cirka 1 500 frakturpatienter med misstänkt benskörhet så att de får rätt behandling. 

 Det tragiska är att sjukdomen länge varit underbehandlad trots att behandlingen är både enkel och billig. En korrekt medicinering kan minska frakturrisken med 50–70 procent i den här gruppen. Det finns inte många läkemedel med så bra effekt! Men görs ingenting så ökar antal frakturer med 30 procent till år 2034 på grund av den ökande andelen äldre i befolkningen, säger Ulrika Stenmark Gatti, endokrinolog vid Enheten för endokrinologi, samt processledare för Frakturkedjan i Region Västmanland. 

Frakturkedjan är en process som startades 2022 för att få primärvården och sjukhusvården att jobba tillsammans kring patienter med benskörhet. Det fanns tidigare en enklare men dåligt fungerande form av frakturkedja där varken frakturkoordinator eller råd från osteoporoskunnig läkare ingick. (osteoporos= benskörhet).

Vanligast bland äldre – kvinnor extra hårt drabbade

Historiskt sett har endast cirka 12 procent av de drabbade fått benstärkande läkemedel efter en fraktur, trots att siffran borde vara minst 50 procent. Benskörhet är vanligast bland äldre och kvinnor är extra hårt drabbade. Det har funnits geografiska skillnader inom Västmanland vilket inneburit att mer behandling getts i Västerås och mindre behandling i andra delar av länet. 

Tack vare Frakturkedjan kan mindre vårdcentraler med resursbrist få det stöd de behöver för att fler ska kunna få rätt behandling. Vi kan förmedla kunskap till primärvården om vilka patienter som bör behandlas, och i vilka fall det kan vara bäst att avstå, säger Ulrika Stenmark Gatti. 

Dödlighet över 25 procent bland de äldsta

Höft- och kotfrakturer, som är både vanliga och svåra i patientgruppen, resulterar i smärta och funktionsnedsättning. Dessutom ökar såväl dödlighet som behovet av omsorg.

Hos de äldsta är dödligheten över 25 procent efter en höftfraktur! Och dessutom kostar en höftfraktur omkring 200 000 kronor – så har du förhindrat tio frakturer blir det mycket pengar, 

säger Ulrika Stenmark Gatti. 

En fungerande frakturkedja är alltså en bra investering, inte bara för minskat lidande utan även för en bättre sjukvårdsekonomi.

Vi har redan sett att vårdcentralerna rekvirerar mer medicin mot benskörhet. Så vi är på rätt väg. I nuläget fokuserar vi på att behandla personer med högst risk. På sikt kan det också finnas möjligheter med förebyggande behandling som sätts in när kvinnor kommer i klimakteriet, för att minska den snabba benmasseförlust som sker i den åldern. Detta enligt nya lovande studier, som kanske kommer förändra riktlinjer om några år, avslutar Ulrika Stenmark Gatti.  

För mer information:

Ulrika Stenmark Gatti, överläkare

Telefon: 021-17 30 00 (växeln)

Fakta:

Så här fungerar Frakturkedjan i Västmanland i fyra steg: 

1) Upptäckt: Ortopedkliniken identifierar inneliggande patienter med frakturer där benskörhet kan misstänkas. Framför allt gäller det lågenergifrakturer, alltså benbrott som uppstår vid en mycket låg belastning – till exempel ett fall i samma plan eller från en höjd på högst en meter. Därefter skickas remiss till den så kallade frakturkoordinatorn. Frakturkoordinatorn fångar också upp de patienter med fraktur som passerar akutmottagningen.

2) Koordinering: Frakturkoordinatorn, som är sjuksköterska, kontaktar patienten och frågar om att delta i processen. Frågorna gäller tidigare frakturer, ärftlighet för höftfraktur, rökning, fall, kortisonbehandling* m.m. och gör riskbedömning för framtida frakturer.

3) Utredning: Vid behov beställs bentäthetsmätning om osteoporos. Men i solklara fall hoppar man över mätningen och ordnar direktremiss till primärvården för behandling. 

4) Behandling: Riskfaktorer och bentäthetsmätning bedöms av osteoporoskunnig läkare. Sedan skickas remiss till primärvården eller i vissa fall specialistvården för behandling . Den vanligaste behandlingen är ofta en droppbehandling vid ett tillfälle per år under tre år. Ett annat alternativ är en veckotablett bisfosfonat i fem år på fastande mage – men en hög andel slutar med tabletterna inom femårsperioden vilket innebär att droppbehandling prioriteras för svårare fall. Behandlingen omfattar även förebyggande åtgärder mot fall.  

* Kortisonbehandling kan orsaka benskörhet (osteoporos) genom att minska benbildningen och öka bennedbrytningen, vilket kan leda till frakturer, särskilt under det första behandlingsåret.