2021-09-30 09:44Pressmeddelande

Ny forskning: Så lämnar dålig uppväxt och sexuella övergrepp spår i generna

Dålig uppväxt och sexuella övergrepp lämnar genetiska spår hos de drabbade livet ut. Men sambanden ser olika ut när det gäller män och kvinnor. Det framgår av en doktorsavhandling av Dave Checknita, vid Centrum för klinisk forskning i Västerås.

Resultaten är ett steg mot ökad förståelse av hur gener och miljö samspelar, säger han.

Tidigare forskning på global nivå, men även vid Centrum för klinisk forskning i Västerås, har visat hur genetiska faktorer samverkar med miljöfaktorer när det gäller sociala problem som till exempel spelmissbruk, alkohol, brottslighet m.m.

Ett återkommande tema i dessa studier är hur genen MAOA, även kallad krigargenen, samverkar med miljön, framförallt den tidiga uppväxten. Vissa varianter av genen ökar risken för sociala problem om man har en dålig uppväxtmiljö, men kan paradoxalt nog även medföra positiva effekter om man växer upp i en bra miljö.  Det finns även andra genvarianter som kan skydda personer som växer upp i dåliga miljöer mot problem senare i livet. Det kan vara en av förklaringarna till fenomenet maskrosbarn, alltså barn som klarar sig i livet mot alla odds.

I sin forskning har Dave Checknita undersökt MAOA-genen i förhållande till den så kallade metyleringsprocessen hos personerna som ingick i studierna.  Metylering innebär att metyl, en kolatom och tre väteatomer, tillförs DNA. Denna process ändrar dock inte individens DNA men påverkar genernas funktion – däribland hos MAOA-genen.

Metylering är en av beståndsdelarna inom epigenetiken, ett snabbt växande forskningsfält om sambandet mellan gener och miljöfaktorer såsom kemikalier av olika slag, men även stress och traumatiska upplevelser. Tidigare trodde forskningen att våra gener var alltigenom styrande. Men via epigenetiken framträder bilden av ett komplicerat samspel där miljöfaktorer likt en strömbrytare antingen kan slå på eller stänga av en gen – eller som är fallet i Dave Checknitas forskning – gradvis öka eller minska påverkan på generna. Alltså mer som en dimmer än en strömbrytare.

Genom att jämföra en grupp unga vuxna som behandlats för missbruksproblem med en kontrollgrupp, kunde Dave Checknita konstatera att olika upplevelser lämnar olika genetiska spår hos individerna i form av skilda grader av metylering.

Resultat:

  • Bland kvinnor som hade råkat ut för sexuella övergrepp var metyleringsprocessen i MAOA-genen mycket hög. Det går inte att slå fast en klar orsak-verkan i detta fall, men forskningen pekar mot att det finns ett starkt samband som resulterar i genetiska spår.  (Bland de män som ingick i undersökningen hade ingen utsatts för sexuella övergrepp.)
  • Bland kvinnorna fanns även starka samband mellan depression och tidigare sexuella övergrepp, vilket också avspeglade sig i höga metyleringsnivåer.
  • När det gällde män som hade haft en tuff uppväxt visade det sig att de med en känsligare variant av MAOA-genen också hade höga metyleringsnivåer. Dessa män hade även visat exempel på aggressivt beteende i närtid. Liknande tendenser kunde till viss del också konstateras bland kvinnorna, men inte i tillräckligt hög utsträckning för att det skulle vara statistiskt signifikant.

Dave Checknitas forskning visar dessutom att positiva relationer mellan föräldrar och barn dämpar sambandet mellan negativa miljöupplevelser och en viss variant av MAOA- genen som kan påverka alkoholkonsumtion negativt. Men detta samband gällde enbart tonårsflickor, inte tonårspojkar.

Sambandet gener- miljö är ett forskningsfält som expanderar mycket snabbt. Vi får allt mer ökad förståelse för att vi varken är våra gener eller vår miljö. Vilka vi blir som individer är istället resultatet av ett mycket intrikat samspel mellan processer på molekylär nivå, vår uppväxt och våra övriga livsbetingelser, avslutar Dave Checknita.

Dave Checknita har en kandidatexamen i psykologi samt en masterexamen i neurovetenskap. Han upprätthåller för närvarande en postdoktoral tjänst vid Biomedicinskt Centrum, Uppsala Universitet. 

För mer information:

Dave Checknita (endast engelska)

Telefon: 076 -11 920 83

Kent Nilsson, professor, direktör, Centrum för innovation, forskning och utbildning

Telefon: 021- 17 32 54


Om Region Västmanland

Region Västmanlands huvuduppgift är att bidra till ett gott liv för västmanlänningar. Det gör vi genom att arbeta med hälso- och sjukvård, tandvård, utbildning, kultur, näringslivsfrågor, kollektivtrafik, regional hållbar utveckling. Västmanland har ett centralt läge i Mälardalen. Här finns bra boende, service och kommunikationer samt goda förutsättningar för en rik fritid.

Kontaktpersoner

Presskontakt dagtid
Presskontakt dagtid
Vardagar kl 08 - 16:30.