Ny forskning: Så kan riskpatienter få hjälp till bättre levnadsvanor

Riskpatienter kan få bättre hjälp av primärvården att skaffa sig hälsosammare levnadsvanor – inom ramen för de vårdresurser som finns. Nyckeln är att jobba strukturerat och att göra patienterna delaktiga i arbetet. Det visar fysioterapeuten och verksamhetsutvecklaren Lena Lönnberg i en doktorsavhandling vid Centrum för klinisk forskning i Västerås.

Levnadsvanor går att påverka i rätt riktning, men då kan vården inte jobba slumpartat. Det behövs en struktur och ett system, säger Lena Lönnberg.

Högt blodtryck och typ 2-diabetes

I Lena Lönnbergs forskning följdes en grupp patienter med förhöjd risk för hjärt- och kärlsjukdomar (högt blodtryck och typ 2-diabetes) som inom loppet av ett år fick träffa en distriktssjuksköterska vid fem tillfällen – inom ramen för en så kallad livsstilsmottagning vid en vårdcentral i Västmanland. Vid varje tillfälle användes metoden motiverande samtal för att hitta vägar framåt för varje enskild patient när det gäller hälsosammare levnadsvanor.

Det finns inte en modell som passar alla, utan man måste skräddarsy en lösning för varje patients livssituation. Nyckeln är att hitta det som motiverar den enskilde, och en praktisk lösning som går att följa. Det kan vara att man väljer att ”jag kan kliva av bussen en hållplats tidigare och gå sista biten hem”, eller ”om jag äter ute blir det restaurang Y istället för X eftersom de har hälsosammare mat”, säger hon.

Alliansbyggande för bättre hälsa

Just vikten av patienternas medverkan framstår tydligt av de djupintervjuer som gjordes inför avhandlingen.

Det handlar inte enbart om kunskapsöverföring, för i så fall skulle det ju räcka med att sticka fram en broschyr! Istället krävs ett alliansbyggande där patienten och distriktsjuksköterskan kommer fram till en lösning tillsammans. De patienter jag intervjuat inför avhandlingen säger att detta är mycket viktigt för att lösningarna ska fungera, säger hon.

Modellen kan utvecklas ytterligare

Lena Lönnbergs uppföljning visar att de som deltog i programmet faktiskt utvecklade hälsosammare levnadsvanor, och dessutom minskade risken för hjärt-och kärlsjukdom. Men tyvärr inte tillräckligt för att vara ute ur farozonen.

Det är definitivt inte ett misslyckande! Vi kom en bra bit på väg genom att jobba med en strukturerad modell för bättre levnadsvanor. Så vi ser att det fungerar, men man kan utveckla modellen ytterligare, säger hon.

Går att göra mycket inom ordinarie verksamhet

Budskapet till vården är att levnadsvanor måste upp på agendan och att det går att göra mycket inom den ordinarie verksamheten, med reservation för att vårdcentralerna har olika förutsättningar sett till exempel till hur många listade patienter de har.

Det finns redan riktlinjer för hur vården ska verka för den här patientkategorin. Utmaningen är att hitta system så att det blir verkstad. Avhandlingen visar också att patienter med högt blodtryck behöver en tydligare uppföljning och fortsatta stödåtgärder, något som idag är mer utvecklat vid typ 2-diabetes, avslutar Lena Lönnberg.

För mer information:

Lena Lönnberg

Fysioterepeut, verksamhetsutvecklare
Telefon: 072-141 94 21

E-post: lena.lonnberg@regionvastmanland.se

Efter disputationen den 2 september

Läs avhandlingen här:

Lifestyle counselling in primary health care for patients with high cardiovascular risk

Om CKF:

”Centrum för klinisk forskning bildades 1999 genom ett avtal mellan Uppsala Universitet och dåvarande Landstinget Västmanland. Samarbetet gäller forskning, forskarutbildning och grundutbildning av läkare. Genom avtalet förstärks forskningen i Västmanland och den kliniska basen för Uppsala Universitet breddas, vilket förbättrar förutsättningarna för både forskning och grundutbildning.”