Ledprotesinfektioner orsakas ofta av resistenta hudbakterier

Hudbakterier som orsakar svårbehandlade infektioner i ledproteser är ofta resistenta mot antibiotika och desinfektionsmedel. Det visar Emeli Månsson, överläkare på Västmanlands sjukhus och doktorand, i sin av handling som hon lägger fram den 6 december.

Tekniken att ersätta utslitna leder med konstgjorda implantat har på ett påtagligt sätt förbättrat livskvaliteten för många människor. Men en av hundra patienter drabbas av infektionen i protesleden, en svår komplikation som innebär risk för försämrad ledfunktion, behov av förnyad operation och många månaders antibiotikabehandling. Kostnaden för ledprotesinfektioner är också betydande för hälso- och sjukvården.

Tidigare forskning har visat att infektionerna ofta orsakas av vanliga hudbakterier, framför allt bakterien Staphylococcus epidermidis. Den är vanligt förekommande på vår hud och våra slemhinnor och deltar i kroppens försvar mot mer aggressiva bakterier. Men bakterien kan också orsaka infektioner i anslutning till främmande material, bland annat ledproteser.

Det har visat sig att ledprotesinfektioner orsakas av ett fåtal typer av hudbakterien. Det Emeli Månsson undersökt är varför dessa typer är överrepresenterade i ledprotesinfektioner.

- Vi fann att det som förenade bakterier från ledprotesinfektioner var att de bar på gener som kodar för resistens mot de antibiotika som används för att förebygga ledprotesinfektion. Vi fann också en gen som har associerats med tolerans för desinfektionsmedlet klorhexidin, den verksamma substansen i den tvål som patienter rekommenderas tvätta sig med före operation för att minska mängden bakterier på huden, säger Emeli Månsson.

- Om helkroppstvätt med klorhexidin-innehållande tvål är bra eller dåligt kan vi inte dra några säkra slutsatser av utifrån våra resultat. De flesta patienterna var inte koloniserade med resistenta Staphylococcus epidermidis innan operationen och vi har inte undersökt i vilken utsträckning andra stafylokocker har gener som medför tolerans mot klorhexidin. I pågående studier undersöker vi effekten av helkroppstvätt med klorhexidin-innehållande tvål på sammansättningen av hudfloran. Framtida studier behövs för att undersöka vilka patienter som löper störst risk för ledprotesinfektion med resistenta Staphylococcus epidermidis, och det är möjligt att vi i framtiden delvis kommer individanpassa infektionsförebyggande åtgärder vid ledprotesoperation.

Emeli Månsson är överläkare vid Infektionskliniken på Västmanlands sjukhus och doktorand vid Örebro universitet. Hon lägger fram sin avhandling Molecular epidemiology of Staphylococcus epidermidis in prosthetic joint infections den 6 december, kl 09:00, på Örebro universitet. Opponent är professor Kåre Berg från Trondheims universitet i Norge.

För mer information kontakta:

Emeli Månsson, överläkare och doktorand
Tel. 021-17 30 00