Kloka kliniska val: Minskade risker när onödig vård väljs bort

Region Västmanland arbetar sedan 2023 med att införa Kloka kliniska val, ett initiativ från Svenska Läkaresällskapet. Syftet är att minska antalet onödiga undersökningar och behandlingar, som idag tar 20–30 procent av vårdens resurser och dessutom kan skada patienterna.  

Kloka kliniska val handlar om att använda våra resurser effektivt och följa evidens genom att välja bort insatser utan värde. Men det är inte ett sparprojekt, för oavsett ekonomi ska vi bara erbjuda det som verkligen ger nytta, säger Milad Rizk, verksamhetschef för Reumatologkliniken och ordförande för arbetsgruppen. 

Över 20 länder – nu även i Sverige 

Kloka kliniska val är den svenska motsvarigheten till den internationella kampanjen Choosing Wisely, som startades av American Board of Internal Medicine 2012 och nu spridit sig till över 20 länder. Arbetet drivs av läkarprofessionen och specialistföreningarna, men den arbetsgrupp som Milad Rizk leder inom regionen har fått uppdrag och mandat att driva arbetet inom ramen för Hälso- och sjukvårdsförvaltningens verksamhetsplan. Det är dock klinikerna och mottagningarna, och i förlängningen de enskilda läkarna, som fattar beslut om hur Kloka kliniska val tillämpas. 

Kunskapsstyrning är nyckeln 

För att lyckas med Kloka kliniska val är det avgörande att hålla sig uppdaterad med ny evidens och kontinuerligt utvärdera och välja bort ineffektiva metoder, så kallad kunskapsstyrning. Exempel på framgångsrika initiativ i Västmanland är insatserna från STRAMA-gruppen (Samverkan mot antibiotikaresistens )för att minimera onödig antibiotikaanvändning, samt Läkemedelskommitténs arbete mot icke evidensbaserad förskrivning av beroendeframkallande läkemedel. 

Men Kloka kliniska val handlar i minst lika hög grad om hur man arbetar inom vården.  

En viktig framgångsfaktor är att läkaren får tillräckligt med tid för varje patient, och träffar många patienter för att stärka sin erfarenhet. Men även att yngre läkare får bra handledning för att våga undvika onödiga undersökningar och behandlingar, säger Milad Rizk. 

Riskerna med onödiga tester och undersökningar 

Ibland tas det dubbla eller trippla prover på samma labtester samma dag eller vecka – men beställda av olika vårdgivare. Exempel på undersökningar som helst inte ska göras i onödan är röntgen eller magnetkameraundersökning av knäleder eller ryggar vid misstänkt artros, såvida det inte finns alarmerande symtom.

Onödiga laboratorietester och röntgenundersökningar kan leda till överdiagnostik, överbehandling och patientskada – strålning är inte ofarligt! Vi måste minska riskerna för patienterna och samtidigt frigöra tid och resurser för dem som verkligen behöver vård. En del ofarliga bifynd leder till invasiva och potentiellt skadliga ingrepp. Samtidigt får man inte vara dumsnål så att verkligt motiverade undersökningar prioriteras bort av ekonomiska skäl, säger Milad Rizk. 

Malin Gabrielsson (KD), regionråd med ansvar för specialistsjukvård, välkomnar satsningen på Kloka kliniska val i Västmanland: 

Det är ytterligare ett steg framåt för att stärka evidensbaserad vård i Region Västmanland. Genom att välja bort behandlingar och undersökningar som inte tillför patienten något används regionens resurser bättre, samtidigt som vi minskar riskerna för patienten. Kloka kliniska val är helt i linje med hur hälso- och sjukvården i länet behöver utvecklas i framtiden. 

För mer information: 

Milad Rizk 

Verksamhetschef, överläkare Reumatologkliniken 

021 - 17 55 49

milad.rizk@regionvastmanland.se 

FAKTA: Kloka kliniska val 

Vad läkare kan göra mindre av: 

• Minska antalet onödiga blodtransfusioner.  

• Minska antalet onödiga laboratorieprover. 

• Minska antalet onödiga röntgenundersökningar. 

Vad läkare kan göra mer av: 

• Spendera mer tid med patienterna. 

• Informera patienten om vårdens innehåll och begränsningar, ta beslut tillsammans. 

• Våga ifrågasätta egna och andras bedömningar, utrednings- och behandlingsplaner. 

• Arbeta med målstyrda ordinationer av läkemedel och kontroller av vitala parametrar. 

 Frågor som patienten bör ställa oftare till sin läkare: 

• Behöver jag verkligen den här åtgärden?  

• Finns det andra alternativ för mig?  

• Är åtgärden farlig för mig? 

• Vad händer om jag inte gör något alls?