​#jagmed ska minska avhoppen från gymnasiet

Den som saknar gymnasieexamen löper stor risk att inte få ett jobb och en egen försörjning. Därför satsar projektet #jagmed på att få fler ungdomar slutföra gymnasiet.
– I april förra året startade det praktiska arbetet och vi kan redan se positiva resultat, säger projektledaren Charlotta Larspers.

#jagmed riktar sig till ungdomar mellan 15 och 24 år som hamnat eller riskerar att hamna i utanförskap till följd av att de inte börjar eller slutför sina gymnasiestudier. I Västmanland handlar det om ungefär 300 ungdomar varje år.

- Ett gymnasiebetyg är viktigare än många tror. Det är ett bevis för en framtida arbetsgivare att personen klarar av att ta hand om sitt liv. Den som inte klarar att ta sin gymnasieexamen inom tio år löper 86 procent högre risk att bli arbetslös.

#jagmed är en gemensam satsning i fem län – Västmanland, Sörmland, Östergötland, Örebro och Uppsala län. Projektet finansieras av Europeiska socialfonden, Esf.

I Västmanland finns 9 delprojekt och omfattar hela länet. Insatserna inriktas mot två områden:

• förebyggande arbete i årskurs nio
• utveckling av det kommunala aktivitetsansvaret

Det förebyggande arbetet innebär att elever i årskurs nio med hög frånvaro identifieras och kontaktas. De erbjuds samtal, ofta tillsammans med föräldrarna. Andra insatser kan vara praktik eller studier i lugnare tempo.

- Dessa ungdomar känner sig ofta svikna av samhället. Med projektet vill vi visa att samhället ställer upp, att de kan få hjälp. Resultatet hittills är mycket positivt. Av de ungdomar som blivit kontaktade är det ytterst få inte kommit tillbaka till skolan, säger Charlotta Larspers.

Den andra inriktningen handlar om att utveckla det kommunala aktivitetsansvaret. Kommunerna är enligt Skollagen skyldiga att erbjuda ungdomar som inte gått gymnasiet åtgärder för att börja eller återuppta utbildning.

- Det är viktigt att se frågan som ett samhällsproblem och inte bara som en skolfråga. Avhopp från skolan drabbar individen negativt med sämre ekonomi, utanförskap och många gånger psykisk ohälsa, samtidigt som de kan bli en belastning för en stor del av samhället. För att blir framgångsrik med aktivitetsansvaret så att fler unga fullföljer gymnasiet måste kommunen och andra myndigheter, t ex arbetsförmedlingen och sjukvården, arbeta tillsammans.

För mer information kontakta:

Charlotta Larspers, projektledare
021-481 82 58, charlotta.larspers@regionvastmanland.se

Fakta om skolavhopp

2016 var det 74,2 procent av eleverna som började gymnasieskolan på ett nationellt program 2013 som tagit examen inom tre år. 2015 var siffran 73,7 procent.

När elever med 4-5 år i gymnasieskolan räknas med har åtta av tio elever på nationella program tagit examen. Även elever som med lite fördröjning får en gymnasieexamen klarar sig i de allra flesta fall riktigt bra i arbetslivet.