Flyktingar mår bättre psykiskt och socialt

Flyktingar med nya uppehållstillstånd mår bättre i flera avseenden än svenskar. Framför allt mentalt och i sina sociala relationer. Det visar en studie från Centrum för klinisk forskning i samarbete med Asylhälsan i Västerås.

- Vi hade verkligen inte förväntat oss de här resultaten. Antagandet var ju att resultaten skulle vara de motsatta, säger Monica Löfvander, distriktsläkare, docent och en av författarna till forskningsstudien.

Resultaten presenteras i den ansedda internationella tidskriften Scandinavian Journal of Public Health.

2010-2012 fick 100 flyktingar med rötterna framför allt i Mellanöstern och Somalia svara på frågor om hur de bedömer sin egen hälsa, sitt mående och sin funktion. Samtidigt fick lika många svenskar – utifrån jämförbar köns- och åldersfördelning – svara på samma frågor.

Till forskarnas förvåning visade det sig att flyktingarna mådde bättre än den svenska kontrollgruppen. Och dessutom höll resultaten i sig vid uppföljningen efter dels sex månader och dels ett år.

- Det här är en unik studie eftersom det aldrig tidigare har gjorts en jämförelse med en svensk kontrollgrupp på detta sätt där varje intervjuad flykting hade sin egen kontrollperson av samma kön och i samma ålder säger Jerzy Leppert, professor vid Centrum för klinisk forskning.

Resultaten visade att flyktingarna framför allt mådde bättre inom två områden: social respektive mental hälsa. Extra framträdande var skillnaden mellan männen, men mindre tydliga hos kvinnorna. Men få kvinnor deltog också i studien.

- Detta visar dels att man inte kan utgå från att flyktingar som grupp mår sämre än svenskar, dels att många flyktingar är redo för att snabbt bli integrerade i samhället vad gäller arbete och utbildning. Naturligtvis finns det skillnader på individnivå men som grupp betraktat handlar det inte om sköra människor som måste tas om hand under lång tid, menar Monica Löfvander.

Jerzy Leppert kom själv som flykting till Sverige på 1970-talet:
- Det skulle vara intressant göra en uppföljning om fem år och se vad som händer med olika hälsoaspekter om gruppen inte får jobb eller utbildning. Själv tog det mig bara ett år från att jag kom till Sverige tills jag var tillbaka i mitt tidigare jobb som läkare. Det var mycket viktigt att det gick så pass snabbt.

Monica Löfvander menar att studien också visar på några särskilt intressanta resultat: - Tittar man till exempel på vänskap/vänner så uppgav män i flyktinggruppen bättre relationer än vad svenska männen gjorde.

För mer information kontakta:

Jerzy Leppert, professor Centrum för klinisk forskning
021-17 58 01

Monica Löfvander, docent, distriktsläkare Centrum för klinisk forskning
072-15 30 440