Flickor med symtom på depression har ofta samtidigt symtom på ADHD

Det är vanligt att flickor med symtom på depression även har symtom på ADHD. Det visar en ny doktorsavhandling av Karin Sonnby, leg läk och medicine doktor vid Centrum för klinisk forskning i Västerås och Institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet.

Det är sedan tidigare känt att ADHD hos flickor upptäcks i betydligt mindre omfattning än hos pojkar och man vet att obehandlad ADHD är förknippat med sämre prognos. Det finns risk att flickor bedöms som deprimerade utan att samsjuklighet i ADHD undersöks.

- Avhandlingen visar att det är vanligt att tonåringar, och då särskilt flickor, har symtom på både depression och ADHD. Bland flickorna som hade kontakt med BUP var det faktiskt vanligare att ha symtom på båda diagnoserna än bara symtom på ADHD, säger Karin Sonnby.

En bidragande förklaring till att samtidiga symtom på depression och ADHD förekommer så ofta hos flickor kan vara att det verkar finnas biologiska skillnader på genetisk nivå mellan pojkar och flickor med ADHD.

- Det som kanske är mest spännande med Karin Sonnbys forskningsprojekt, om man ser det i ljuset av annan forskning, är att flickor med ADHD uppvisar en annan symtomprofil än pojkar, vilket till viss del är kopplat till biologiska könsskillnader. Både köns- och genusskillnader bidrar säkerligen till att flickor med ADHD uppmärksammas i lägre utsträckning och att flickor får mindre hjälp än pojkar med ADHD, säger professor Kent Nilsson vid Centrum för klinisk forskning.

Cirka hälften av tonåringarna med samtidiga symtom på ADHD och depression uppgav att de blivit utsatta för sexuella övergrepp.

- Resultaten indikerar att ungdomar med samtidiga symtom på ADHD och depression är en grupp med ett flertal olika riskfaktorer för långvarig psykisk ohälsa, säger Karin Sonnby.

Samtidigt var det endast fem procent av tonåringarna med symtom på ADHD eller depression som hade kontakt med psykiatrin. Hur bra kontakt ungdomarna hade med sina föräldrar påverkade inte om man sökte hjälp på BUP. Istället var samtidiga symtom på ADHD och depression den faktor som var starkast förknippad med att ha varit i kontakt med BUP.

Karin Sonnby undersökte även hur väl så kallade självskattningsformulär för ADHD fungerar. Hennes slutsats är att formulären i studien kan urskilja patienter med respektive utan ADHD i flertalet fall men att de behöver utvecklas ytterligare.

Avhandlingen Co-occurring symptoms of attention deficit hyperactivity disorder and depression aspects of sex, aetiology, help-seeking and assessment finns att läsa här:
http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:699638

För mer information kontakta:

Karin Sonnby, leg läkare och medicine doktor
070-662 40 33, karin.sonnby@ltv.se