Drivkraften viktigaste riskfaktorn vid datorspel

Motiven att spela onlinespel på dator är av större betydelse än speltiden när det gäller risken för negativa sociala konsekvenser och ohälsa. Det visar Charlotta Hellström, doktorand vid Centrum för klinisk forskning, i den avhandling hon försvarar i Västerås den 16 oktober.

Avhandlingen är den första i sitt slag och fokuserar på den sammanslagna effekten av tid och motiv i spelandet i relation till hälsoeffekter hos unga. Den baseras på enkätdata från undersökningen Liv och Hälsa Ungs där totalt 7 800 pojkar och flickor i åldern 13-18 år i Västmanland ingick.

- Min förhoppning är att forskningen ska kunna hjälpa föräldrar som vill ha råd om när barnens spelande är ohälsosamt men också att öka kunskapen hos skolpersonal och kuratorer och andra som i sitt arbete möter spelande ungdomar, säger Charlotta Hellström.

Utbredningen av onlinespel har gett människor större möjlighet att spela när som helst och var som helst. Spelandet är inte bara ett roligt tidsfördriv, ett omfattande spelande kan också medföra negativa konsekvenser för vissa. Charlotta Hellström visar i sin avhandling det inte är tiden ungdomarna ägnar åt datorspel som är den viktigaste riskfaktorn.

- Speltiden har så klart betydelse men motivet till varför man spelar är mer avgörande när det gäller risken för negativa sociala konsekvenser och ohälsa, säger hon.

Resultaten tyder på att det finns tre motivationsgrupper till varför unga spelar: Roligt/Socialt, Krav/Status och Flykt. Konsekvenserna av spelandet ser olika ut mellan grupperna.

- Till exempel ökar sannolikheten för sömnbrist, sämre prestation i skolan och mer bråk med föräldrar och syskon hos de som spelar för att fly verkligheten genom spelandet. Medan de som spelar främst för att det är roligt och socialt kan spela ganska mycket utan att få konsekvenser av sitt spelande.

Datorspelare som anger ”flykt” som motiv och som spelare mer än fem timmar per dag har också fyra gånger högre risk att drabbas av depression, fysiska och psykosomatiska problem jämfört med icke spelare.

Avhandlingen inkluderar även studier om pengaspelande hos ungdomar. Resultaten visar bland annat att unga med ADHD-symtom har en ökad känslighet för att utveckla spelproblem och att spelproblem ökar med ökad ålder.

Charlotta Hellströms forskning visar vidare att ett ökat onlinespelande hos flickor ger ökad frekvens av pengaspelande. Det sambandet kan inte ses bland pojkarna.
- Kanske bör insatser för att komma åt spelproblem utformas olika för pojkar och för flickor då det verkar vara delvis olika processer som ligger till grund för ohälsosamma spelbeteenden, säger Charlotta Hellström.

Disputation

Tid: Fredag den 16 oktober 2015, kl 13:15
Plats: Samlingssalen, ingång 29, Västmanlands sjukhus Västerås
Titel: Adolescent Gaming and Gambling in Relation to Negative Social Consequences and Health

För mer information kontakta:

Charlotta Hellström, doktorand vid Centrum för klinisk forskning och universitetsadjunkt i folkhälsovetenskap vid Mälardalens högskola, tel 073-361 54 81